Söndagsläsning: Socker som inte är socker… eller…

Ett meddelande från Stellan: Här kommer kollegan Jonathans artikel om sötningsmedlet sukralos. Jag utlovade ju den tidigare i veckan. Den publicerades i senaste utgåvan av vår tidning (som också heter Salt), vilken utkom i torsdags. 

splenda-povray.pngDen här molekylen kommer även den närmaste tiden att vålla huvudbry för diverse mer eller mindre fåkunniga jurymedlemmar i diverse rättssalar. Är det socker, eller inte, eller bara lite?

Molekylen föreställer sukralos, sötningsmedlet som säljs under varumärket Splenda. Ett resultat av ett forskningssamarbete mellan sockerkoncernen Tate & Lyle och Queen Elizabeth College (där kung Carl Gustafs farmor Margareta för övrigt studerade en gång i tiden, men det hör ju inte alls hit), där man 1976 kom på att man kunde ”dopa” vanligt socker med klor. Genom att på så sätt ersätta delar av sockermolekylen med klor, fick man fram en produkt som både var 500-600 gånger sötare än vanligt socker, som till skillnad från andra sötningsmedel kunde användas i bakning, och som samtidigt inte kan brytas ner av människokroppen och därmed inte orsakar fetma.
20-25 år tog det att bli godkänt – så sent som 2004 i EU – och därmed borde allt vara frid och fröjd. Men inte då.

Continue reading Söndagsläsning: Socker som inte är socker… eller…

Skum sensorisk surpris

Tog just en kopp kaffe. IT-mamman tjatar ofta om att det “ska vara något till” och rotade i skåpen efter lämpligt tilltugg. Hon smusslade till mig några såna där colaflaske-godisar. Brunt lösgodis, ja – ni fattar. Annars får ni kolla bilden.
bild-29.png

Denna produkt bör dock ej intagas i sällskap med kaffe. Det vet jag nu. Varning utfärdas!

När jag tuggat i mig en colaflaska får nämligen kaffet en markant och påträngande bismak av – mögel! Fråga mig inte varför, men det är ett faktum. Ett äckligt faktum. Som fortfarande dröjer sig kvar. Jag måste nog gå och rensa smaklökarna…

En råtta på krogen

Sitter och bläddrar i en rätt skojig bok som jag fick mig tillsänd häromdagen: Galoschjesus och frukostflingorna. Det är en bok med ord och uttryck från hotell- och restaurangbranschen, och här finns många roliga saker att läsa.

swedish_chef.jpegVisste du till exempel att ordet råtta används som ett slanguttryck för rotarianer (medlemmar i Rotary), en grupp som i krogbranschen ibland beskrivs som  riktiga snåljåpar? Uttrycket är utbrett, men trots detta fick hotell- och restaurangfacket – som ger ut boken – en skriftlig begäran om att ta bort ordet ur boken efter förra utgåvan.

Galoschjesus, som omnämns i titeln, var en man som arbetade i garderoben med att ta hand om gästernas galoscher. Eftersom han frälste gästerna från blöta fötter blev han till en Jesus.

Boken är som sagt fylld av kuligheter, alltför många för att tas upp här. Men jag bjuder i alla fall på några godbitar nedan. Och om du vill ha tag i boken kan den beställas genom att sätta in 60 kronor på Hotell- och Restaurangfackets postgirokonto 3503-0. Skriv bokens titel och din adress, så bör det funka.

Här kommer några slumpvisa krogglosor som du kan suga på:

Lasagne scoprense: Fyllning mellan lasagneplattor, vilken består av skåprensmat.

Pissbuss: Busslast av turister som bara stannar för att låna restaurangens toalett.

Vuxenvälling: Caffe latte.

Blindtarm: Inkompetent och knölig chef. Alla vet att hans finns, men ingen vet vad man ska ha honom till.

Asfaltskokare: Ej yrkeskunnig kock.

Kalopskock: Självlärd kock.

Bingonisse: Facklig ombudsman.

Gösta: Papperskorg. (Det där var ju lite intressant, undrar varför? Gösta Boman, kanske?)

Hjärtslag: Inälvsmat 😀

Ja, som sagt, det finns hur mycket skoj som helst. Jag får nog be att återkomma. Nu ska
jag nämligen ta mig ett glas vit Renault. Eller mjölk, som vi vanliga dödliga brukar säga.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.