Hemköp har tagit initiativ till en undersökning där svenska folket får svara på vad de tycker är viktigast i butiken. Svaret är att 90 procent av svenska folket tycker att personalen måste ha bra kunskap om mat. 77 procent vill ha manuell betjäning och 62 procent anser att långa öppettider är viktiga.
Vad tycker jag, mathandlarjunkie som jag är? Jag tycker att det är patetiskt att man i vissa butiker inte överhuvudtaget kan uppbåda någon personal. Och att man förvånansvärt ofta får svaret “Jag vet inte” om man väl hittar någon att fråga. Manuell betjäning? Tja, det kan ha sin charm och brukar ofta innebära ett större sortiment. Samtidigt är utbudet av färdigpackade varor idag så stort att man faktiskt kan klara sig utan.
Långa öppettider? Absolut. Kvantum i byn där jag bor har öppet till 22, det är precis lagom. Fast de kunde faktiskt öppna lite tidigare – nån gång har jag varit där före åtta på morgonen och mötts av Libanon-gardinen…
Pågen lanserar ett nytt bröd som har fått det tankeväckande namnet Seriöst Gott. Vad ska det namnet betyda egentligen? Är detta det första brödet som smakar gott på riktigt? Alla de andra bröden vi gillar (Pågen dominerar brödets topplista rejält) – är de oseriöst goda?
För att verkligen nå fram med budskapet om hur gott detta bröd verkligen är, har Pågen tagit hjälp av en riktigt tungviktare. Åsa Östrom, forskare och lärare i sensorik i Grythyttan samt ordförande i Sveriges Sensoriska Nätverk, har provat brödet och beskriver det som “väldigt smakrikt, matigt”.
Har Pågen hittat ett nytt och revolutionerande koncept? Gott bröd – på riktigt. Företaget uppger sig i alla fall ha lagt ned extra omsorg på att brödets smak och konsistens ska passa till mat. Seriöst Gott är bakat med bryggmalt, bakvört, syrade rågkärnor och solrosfrön. Visst blir man lite sugen, och självklart ska jag prova detta så fort jag får tag i det…
Så, nu är årets slavplikt avklarad. Jag har stått mina två timmar i fotbollsklubbens kiosk.
Sålt sammanlagt fem kanelbullar (varav tre snabbtinade i mikron), en kopp surt bryggkaffe, en Coca-Cola light och en Polly. 53 spänn på två timmar, varav Magic (som höll mig sällskap sista timmen) spenderade 18 riksdaler.
Det är en bruttoförsäljning på 26,5o i timmen. En omsättningshastighet som mest påminner om Egon, 87, på sin årliga utflykt till bilprovningen i en nyputsad remdriven Volvo 343. Tur att man jobbar gratis.
En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.