All posts by Stellan

Förresten, apropå kass i kistan

Skrev häromdagen att jag åkt på någon magåkomma. Det var relativt lindrigt, och nu mår jag fint igen.

Men jag tänkte följa upp med ett ett bra tips till dig som tänker åka utomlands och är rädd att bli magsjuk. Testa Axas Magiform, en serie livsmedel som bygger på en formel som ursprungligen utvecklades för att förebygga diarré hos smågrisar.

Vår familj har haft en del vedervärdiga upplevelser i semestersjukevägen, bland annat en vecka på Lanzarote som blev så fördärvad att försäkringsbolaget betalade halva reskostnaden i efterskott. Den resan gjorde vi strax efter att jag upptäckt Magiform. Jag hade tjackat upp mig på de svindyra kexen och skorporna och uppmanade resten av familjen att äta innan vi åkte. Men det var bara jag som tog det hela på allvar – och det var bara jag som inte blev sjuk.

Varför blev jag då risig i tisdags? Jo, Magiform tycks bara fungera om man ätit det regelbundet (enligt instruktionerna på påsen) under en tid innan man drabbas.

Här i byn finns Magiformskorpor på Kvantum, medan müslin finns på Coop Forum. Tillgängligheten är alltså lite sådär. Och priset är som sagt högt, typ 25 spänn för en påse skorpor och 40 spänn för en påse müsli.

Men jag tycker det är billigt för att slippa få semestern pajad.

Sicken dag

Tanken var att jag skulle ägna dagen åt att redigera tidning. Det har jag i och för sig
gjort, men det har varit en hel del annat på tapeten också. Snö och is, till exempel. Och bilen med vinterdäck stod längst in på uppfarten, så jag fick börja med att skrapa och sopa fram de andra två först, för att kunna backa ut dem.

Sedan var låset igenfruset på gamla Toyotan. En trotjänare som nu kommit i ett stadium där det är meningslöst att sälja. Den ser för skraltig ut. Men är alltid trofast, startar utan protest även när den stått still ett halvår. Och så har den dragkrok. Och vinterdäck.

Efter att ha lämnat Lilla Larsson på dagis hade jag en nära döden-upplevelse när bilen plötsligt började glida i en brant backe, fem meter från en korsande väg. Där kom två bussar en från varje håll. Bromsade och styrde lugnt och fint, fick bra kontroll. Och blodsmak i munnen.

Väl hemma, fullständigt genomfrusen (två minus är väldigt kallt när det blåser rakt in från Atlanten, kan jag tala om), frågade jag försynt Hustrun om det fanns något kaffe kvar.

“Jag har gjort nytt till dig”, svarade hon.

Det kallar jag kärlek.

Kass i kistan

Det är något som inte är som det ska. Jag är kass i kistan, helt enkelt. Som tur är handlar det inte om någon hardcore-kräkas-uppåt-väggarna-variant, men något är i olag.

Det finns en möjlighet att jag smittats av någon bacill som Lilla Larsson släpat hem från dagis. Men det är över en vecka sedan.

Andra möjligheten är att jag fick i mig något olämpligt igår. Först lunchade jag och Hustrun på Bers & Bar vid Kungsportsplatsen i Göteborg. Jag åt en vegetarisk pastarätt som var jättegod, men jag blev så hysteriskt mätt. Kändes som jag käkat upp en skördetröska.

Och när jag sedan skulle åka och köpa hem lite kvällsmat från italienska krogen här i byn, så var den stängd. (Ja, jag vet, mycket krog. Men det firades födelsedag.) Det fick bli pizza istället. Kanske var det den som ställde till det? Fast jag åt bara en pyttebit, för skördetröskan brummade fortfarande runt i magen.

Jag mår prima i övrigt, mest konfunderad. Och lite irriterad.

Men nu måste jag sluta. Ni får själva gissa varför.