Passar på att sticka in ett litet testresultat så här mitt i rekordhettan (citat från kvällstidningen GT:s löpsedel). Fazers Familjeruta lanserades visserligen för en drug månad sedan, men mina kriterier för vad som betraktas om en nyhet är inte riktigt så stränga som de har varit.

Hur som helst: den här produkten består av fyrkantiga bröd, vart och ett delat på mitten. Fazer skryter med 35 procent fullkorn och åtta procent kostfiber, och det är ju lovvärt. Särskilt som egenskaperna finns hos ett ganska välsmakande bröd, om än en smula anonymt. Det är dock inga problem att få barnen att äta familjerutan, och med en skiva mild ost på blir det en finfin frukostmacka.

På minuskontot kommer återigen den aningen snålt tilltagna förpackningen. En påse tar slut i ett nafs. Dessutom upplever jag nog priset (en dryg tjuga för en 480-grams förpackning) som en aning högt, i jämförelse med konkurrerande produkter.

Fick en provpåse från Nilssons Gott. Cranberry & Macadamia Mix.

Den är redan slut, och jag känner mig en gnutta skamsen. Men dels så var jag lite hungrig, och dels var påsens innehåll gott på ett mycket förföriskt sätt. Nötter är ju nyttigt, eller hur? Och tranbär? Rena medicinen, typ.

Eller kanske inte. För när man slukat innehållet och tittar på innehållsförteckningen, visar det sig att det där var 24 procent sockerarter. Visserligen är väl inte allt av den värsta sorten, men ändå. Tranbären är sötade för att bli ätbara, och med denna hjälp blir de ju till ett slags super-russin med en syrlig sötma som sprallar runt i gommen. Tillsammans med makadamianötternas svagt kokosaktiga smak blir det smaskens.

Kommer jag att köpa den här påsen igen? Jag önskar jag kunde säga ja, för det här är Krav-märkt och allt möjligt. Och jag brukar ju orera om att man inte ska stirra sig blind på prislappen när man köper saker som man ska äta.

Men.

Den här påsen innehåller 70 gram, och jag slukade innehållet på en kvart medan jag jobbade med något helt annat.

Rekommenderat cirkapris är 39,90. 40 spänn!
Sorry Nilssons, men det kommer inte att funka. Även om påsen är sådär lite beslöjat genomskinlig, så kan man inte se hur gott innehållet är. Däremot kan man se att det är lite, och att chipspåsen intill kostar 18 spänn för 300 gram.

IT-mamman har dragit till Marstrand. Där ska hon och kollegorna konferera i dagarna två, och jag hoppas de har det kalasbra, samtidigt som de får gjort massor. I hennes frånvaro passade jag på att testa en produkt som jag sneglat på ett tag: Icas färdiga kebabspett.

De ligger där i kyldisken och ser behändiga ut, varje gång jag går förbi. De får i vanliga fall ligga kvar, eftersom förpackningen bara innehåller fyra spett, och då räcker den inte riktigt till för hela familjen, medan två förpackningar blir too much. Men nu, när vi var en kvinna kort, blev det precis lagom.

Och gott, även om jag nog velat ha lite mer fräs på smaken. Nötfärsen på spetten blir lite för anonym i smaken. Det finns en variant som Ica kallar kebabspett hot, men den har inte min butik. Nu blir det lite hamburgare på en pinne över alltihop, och det slukade både Lilla Larsson och Legolas utan så där värst mycket tjat. Tillsammans med Criss Cuts (en slags kryddad ugnsstekt potatis), turkisk yoghurt och en burk med roliga tomater som Lilla Larsson ville köpa, så blev det en riktigt hygglig måltid. De roliga tomaterna var helt enkelt en blandning av olika sorter, med olika färg och form, vilket fick barnen att glatt mumsa i sig.

Jag tror nog att jag vågar rekommendera Icas kebabspett. Men testa gärna den heta varianten, om du får chansen (och hör av dig med rapport) eller krydda lite själv.