Malaco Juicy

Har en liten hög med testade grejer som jag inte hunnit blogga om, men nu ska jag börja beta av den.

Malaco Juicy är ett godis – sockerkonfektyr på branschlingo – som enligt tillverkaren Leaf Sweden innehåller 30 procent mindre socker än vanligt godis. Istället har man smaksatt med naurliga juicer, och det funkar faktiskt hyfsat. Det smakar godis, sött och lite klistrigt. Sedan tycker jag kanske att varianten Berry innehåller lite knasiga smaker, bland annat någon med chili. Lite udda i godispåsen, minst sagt. Den tropiska är betydligt bättre. Men som sagt, det funkar.

Förresten, apropå kass i kistan

Skrev häromdagen att jag åkt på någon magåkomma. Det var relativt lindrigt, och nu mår jag fint igen.

Men jag tänkte följa upp med ett ett bra tips till dig som tänker åka utomlands och är rädd att bli magsjuk. Testa Axas Magiform, en serie livsmedel som bygger på en formel som ursprungligen utvecklades för att förebygga diarré hos smågrisar.

Vår familj har haft en del vedervärdiga upplevelser i semestersjukevägen, bland annat en vecka på Lanzarote som blev så fördärvad att försäkringsbolaget betalade halva reskostnaden i efterskott. Den resan gjorde vi strax efter att jag upptäckt Magiform. Jag hade tjackat upp mig på de svindyra kexen och skorporna och uppmanade resten av familjen att äta innan vi åkte. Men det var bara jag som tog det hela på allvar – och det var bara jag som inte blev sjuk.

Varför blev jag då risig i tisdags? Jo, Magiform tycks bara fungera om man ätit det regelbundet (enligt instruktionerna på påsen) under en tid innan man drabbas.

Här i byn finns Magiformskorpor på Kvantum, medan müslin finns på Coop Forum. Tillgängligheten är alltså lite sådär. Och priset är som sagt högt, typ 25 spänn för en påse skorpor och 40 spänn för en påse müsli.

Men jag tycker det är billigt för att slippa få semestern pajad.

Sicken dag

Tanken var att jag skulle ägna dagen åt att redigera tidning. Det har jag i och för sig
gjort, men det har varit en hel del annat på tapeten också. Snö och is, till exempel. Och bilen med vinterdäck stod längst in på uppfarten, så jag fick börja med att skrapa och sopa fram de andra två först, för att kunna backa ut dem.

Sedan var låset igenfruset på gamla Toyotan. En trotjänare som nu kommit i ett stadium där det är meningslöst att sälja. Den ser för skraltig ut. Men är alltid trofast, startar utan protest även när den stått still ett halvår. Och så har den dragkrok. Och vinterdäck.

Efter att ha lämnat Lilla Larsson på dagis hade jag en nära döden-upplevelse när bilen plötsligt började glida i en brant backe, fem meter från en korsande väg. Där kom två bussar en från varje håll. Bromsade och styrde lugnt och fint, fick bra kontroll. Och blodsmak i munnen.

Väl hemma, fullständigt genomfrusen (två minus är väldigt kallt när det blåser rakt in från Atlanten, kan jag tala om), frågade jag försynt Hustrun om det fanns något kaffe kvar.

“Jag har gjort nytt till dig”, svarade hon.

Det kallar jag kärlek.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.