Arkitekten, Fru Fröken, Controllern och Jobbcoachen kommer på visit, med sina fina barn. Det blir najs!
Prettopasta
Jag är galen i pasta, och äter det i stort sett varje dag. Därför blev jag rätt glad när det överraskande damp ned en kartong med prover på Lantmännens nya restaurangpasta Gran Gusto.
Den här pastan är enligt uppgift utprovad i samarbete med Operakällarens köksmästare Stefano Catenacci, och marknadsföringsmaterialet pumpar upp förväntningarna till skyhög nivå.
Men…
…det är bara vanlig pasta. Visst katten är den bättre än Euroshopper, men jag har svårt att hoppa jämfota ändå. Och igår passade jag på att bjussa Ataharis, som var här och hälsade på, på Gran Gusto-spaghetti. Men hon var lika oimponerad som oss andra.
Det var ju bara helt vanlig spaghetti. Fast det är å andra sidan alltid gott.
Fler funderingar om energidrycker
Apropå gårdagens diskussion om åldersgränser: Jag skulle kunna sammanfatta mina tankar så här: Jag tycker inte barn ska få köpa dryckerna hursomhelst. Men var man slutar vara barn är en definitionsfråga.
Sedan finns det en aspekt till som inte riktigt kommer fram här, och som jag inte riktigt vet vad den innebär i realiteten. Men det handlar om att kidsen formar ett beteende när de glider runt med sina burkar i näven. Burkar som lika gärna kunnat innehålla öl eller starkcider.
För mig väcker det starka associationer. Men det kan förstås gå åt två håll: antingen byter tonåringarna ut energidrycken mot alkohol – eller så blir det socialt accepterat att även på en fest dricka något som inte innehåller alkohol.
Man kan ju hoppas på det senare. Jag är ingen förbudsivrare när det gäller alkohol. Istället önskar jag att förhållandet till alkohol avdramatiseras ordentligt, så att de unga lär sig att hantera det på egen hand.