Gårdagens firande av nykläckta studenten Alice i Underlandet kom av sig lite. Efter att vi masat oss till gymnasiet i dammig hetta, och sedan masat oss hem (jag och IT-mamman fick cykla åttaårige Legolas cykel halva vägen var, för han liftade med mormor), visade det sig att Magics mage inte ville vara med längre. Antagligen har han drabbats av samma bacill som Lilla Larsson fick sig en släng av tidigare i veckan.

Han hade ont och var lös i magen, så vi bestämde att jag skulle stanna hemma med honom.

Magic var helknäckt och grät floder. Han hade sett fram emot fest i Underlandet. För att trösta honom försökte jag tänka ut något kul som han och jag kunde hitta på när de andra åkte till Underlandet. Jag föreslog massor av saker, men allt bemöttes med sura miner. Tills jag kom på det:

“Vi kanske ska spela lite Playstation? Du och jag?”

Han tittade upp lite surmulet, och muttrade: “OK, kanske det.”

Så vi drog igång NBA Live 07, jag var Spurs och han var Bulls. Görkul! När han hade förödmjukat mig ganska ordentligt, och ledde med 29-17, stoppade plötsligt spelet.

“Va, vad hände nu?”, hojtade jag, med ögonen klistrade på TV:n.

Jag vände mig mot Magic. Han satt framåtböjd över en skål som han tydligen tagit med sig utan att jag märkt.

“Mår illa”, kved han. Sedan dröjde det en halv minut och därefter… ja, ni fattar.

Jag fattar INTE varför sån här skit ska komma nu? I juni? Men det är väl bara att hacka i sig och hoppas att man själv slipper.

Och att San Antonio Spurs spelar bättre när det inte är jag som sitter bakom spakarna.…

Någon som minns? Filmen? TV-serien?

Själv har jag nog sett både filmen och delar av TV-serien, men det som etsat sig mest fast i minnet är en serietidning som fanns hemma hos min mormor. Mest sannolikt var det min sladdbarnsmorbror, som är tretton år äldre än mig, som hade införskaffat tidningen Den gjorde ett outplånligt intryck på mig, eftersom den lyckades förmedla hur ensam den osynlige mannen kände sig.

Vart vill jag egentligen komma med denna utläggning, förresten? Jo, till denna dag som vi idag har. Då kommer jag nämligen att vara tämligen osynlig – åtminstone för er bloggvänner. Det ska nämligen firas student! Inte min (den firades inte alls, eftersom jag hade arrangerat en festival samma dag och hade en spelning med mitt band på just denna festival), utan Alice i Underlandets.

Alice är IT-mammans systerdotter, en mycket viktig och omtyckt person i vår familj. Därför ska hon firas med största möjliga engagemang, vilket till exempel innebär en ren Liten Larsson. Därför ska jag nu genast gå och tappa upp vatten i badkaret, så återkommer jag med närmare rapporter vid ett senare tillfälle.