Ica-krökar

icakrokar.jpgVisst är det tröttsamt med föräldrar som oavbrutet skryter som sina duktiga barn? Jag vet, och därför tänkte jag trötta ut dig med precis detta: skryt. Repris-skryt dessutom, om min elvaårige son Magic som bakar och står i. Denna gång med bild på vaniljhornen han bakade häromdagen. Samt IT-mammans förklaring av termen Ica-krökar som myntats av morfar:

ICA-krökar kom av att de såg ut som C:et i ICA. (Och som alla andra C) Kommer ihåg att morfar var noga med att man böjde C:na åt rätt håll. Jag undrade länge hur man skulle veta vilket som var rätt håll, innan jag kom på att det var ett av alla hans skämt.

Min son – den glade bagaren

Jag har skrivit flera gånger om min fobi för bakning, och därför är det skönt att kunna tillkännage att jag har värsta bagarsnubben i huset. Äldste sonen Magic är bara elva, men räds inget på den fronten. Idag bakade han vaniljhorn, eller Ica-krökar som de kallas i vår familj. Jag tror uttrycket myntades av IT-mammans morfar, en äkta västgöte med underfundig humor.

Krökarna var förstås supergoda, och nu väntar jag bara på nästa bedrift.

(Får se om jag orkar fixa lite bilder, om vi inte hinner äta upp dem…)

Nollan var ingen nolla – eller?

I eftermiddags var snälla elgubben här och fixade vår spis. Trots att jag var helt säker på att jag kopplat tåtarna rätt, visade det sig att jag gjort fel. Färgen blå, som vanligtvis utgör den så kallade nollan i elsammanhang, var inte alls någon nolla utan en fas.

eeco060p000092.jpgBlått skulle paras ihop med svart, och gulgrönt med rött. Och brunt med vitt, svart med vitt och vitt med vitt. Det sista verkar ju logiskt, men i övrigt – det gäller att inte vara färgblind! Eller så kanske det går lika bra.

Men även när färgerna parats ihop på detta outgrundliga vis var det något lurt. Det visade sig vara en propp som hade gått, men eftersom vi har den gammaldags typen av porslinspropp så var detta inte synligt förrän man skruvade ut den.

Magic gjorde smet till en ugnspannkaka i söndags. Han vill vara först att använda den nya spisen. Men han är inte hemma imorgon, och jag tvivlar på att jag ska kunna leva i spis-celibat en dag till.

Hur har vi överlevt utan spis sedan i lördags? Tja, det går. En sväng till pizzerian och en till McDonald’s och däremellan smörgås, cornflakes, yoghurt och dylika ting. Dagens lunch fixade den fiffiga IT-mamman: tacos med köttbullar, färdigstekta från frysen som kunde värmas i mikron. Middagen hade vi kunnat fixa själva, men det behövdes inte för vi var bortbjudna, (eller hembjudna?) till herr Arkitekt och fru Fröken.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.