…men ifall du missat senaste tillskottet i det svenska cyberköket, kommer länken här: taffel.se.
Än så länge finns inte mycket att se på nätet, men du kan anmäla dig till nyhetsbrevet som kommer ut varje vecka.
Varför är jag sist av alla med att bjussa på denna länk, undrar någon. Motiverad fråga, helt klart. Och jag ska ge ett mycket ärligt svar: Jag ville se nyhetsbrevet först. Eftersom jag livnär mig på en betalnyhetstjänst för folk som jobbar med mat, så är jag ibland en liiiten smula paranoid.
(Uppdatering: Jag är helt för konkurrens och inte ett dugg orolig för att bli utslagen. Men mina verkliga konkurrenter får sköta sin PR själva, och jag förväntar mig inte att de ska hjälpa mig på traven heller. Det låter kanske barskt men är en ekonomisk realitet.)
Taffel görs av ett mycket namnkunnigt gäng, men redan själva laguppställningen visar egentligen att jag inte hade någon anledning till oro. Vid taffeln snackas det långkok, buffelsmör, pinjehonung och griskinder.
I mina två cyberholkar – det vill säga Salt, där du just nu befinner dig, och Foodwire som försörjer mig och några till – beskäftigar vi oss med kapitalistiska och merkantila saker som nylanseringar, marknadsföring, bokslut, image och produktutveckling.
Det kommer att bli både kul och lärorikt att leva sida vid sida med taffel.se. Nya holkar är alltid välkomna i matcyberskogen – bara de inte häckar på mitt revir. 😉
Men mina barn har en konstig vana att drabbas av mystiska saker när jag är borta. Glömmer aldrig hur jag susade fram över Fyn, på väg till ett möte i Århus, när IT-mamman ringde och berättade att hon var på väg till akuten med Legolas, som då var ett par år.
Alice skriver lyriskt om svartsoppan och jag bara önskar att jag någon gång skulle kunna njuta denna rätt, som säkert är fantastiskt god.