Jag skulle vilja säga upp mig. Min chef har lassat på mig helt sinnesjukt mycket jobb just nu, och jag håller på att få spader. Det tar aldrig slut! De flesta av de riktigt viktiga sakerna hinner jag inte ens börja med – först måste alla bränder släckas.
Det finns bara ett problem. Det är ju jag som är chefen. Allt är mitt eget fel.
Här tänkte jag först skalda ihop en schizofren dialog där jag hotar med att ge mig själv sparken. Men jag är lite rädd för att jag ska bussa facket på mig, så jag struntar i det.
Istället tänker jag så här: vad är alternativet? Upp klockan sex varje morgon, vackla in i duschen, lämna på dagis, pendla till staden, stressa, fjäska, springa, krångla, bråk, konflikter, kaffevecka, hämta på dagis…
Nä.
Jag stannar kvar ett tag till. Men nästa löneförhandling – den blir stenhård.
Men just nu är tid en bristvara. Minst sagt. Så när jag är i affären handlar jag. Avverkar mitt vanliga varv på tjugo minuter och ska bara rycka åt mig två paket välling innan jag går till kassan.
Konsumentföreningen Stockholm, en av Sveriges största konusmentorganisationer, har lobbat hårt mot flaskvattnet, eftersom man anser att det är bättre för miljön (klimatsmart, typ) med kranvatten.