Category Archives: Uncategorized

Därför får du ingen Starbucks i gathörnet

Starbucks kommer till Sverige. Jag fick just en inbjudan till öppningen av den första enheten på Arlanda, men det lär knappast bli så att jag flyger till Stockholm för att dricka kaffe. Inte ens när det vankas Starbucks.

Många kan nog förledas att tro att vårt land nu kommer att dränkas i Starbuckskaféer. Har man till exempel varit i London, eller någon större amerikansk stad, kan man lätt förledas att tro att det snart kommer att finnas Starbucks i varje gathörn även i Sverige.

Så kommer det inte att bli, tro mig.

Det finns flera faktorer som gör mig mer eller mindre tvärsäker på detta.

Den svenska marknaden kryllar redan av kaféer av Starbucks-stuk. Espresso House är nog den som bäst lyckats muta in det segment som Starbucks har på andra platser. Till och med i min lilla by finns en Espresso House.

Starbucks kommer i Sverige att drivas av SSP, ett bolag som specialiserat sig på att driva försäljning av mat och dryck på främst flygplatser, tågstationer och liknande platser.

Eftersom SSP är ett stort företag, där Starbucks bara är ett licensavtal bland många andra (StreetFood, UpperCrust, O’Learys, TGIF osv), så finns det ingen stress-strategi av typen “Vi ska öppna 100 enheter de närmsta tre åren.” (En sådan strategi har däremot Espresso House.)

Den svenska Plan- och Bygglagen gör att det kan vara ganska marigt att expandera som man vill.

Min slutledning blir därför att det inom de närmsta åren säkerligen kommer att öppnas flera Starbucks på Arlanda, Landvetter, Stockholms Central och Göteborgs Central. Möjligen kommer man även att kika på Malmö Central (men knappast Sturup) och Knutpunkten i Helsingborg.

Men i ditt gathörn lär det dröja innan du får se den efterlängtade skylten. Tyvärr.

Det här med Ica-Stig

Jag vet inte om ni följt turerna kring Ica-Stigs Twitterkonto. Det är en ganska salig röra, och Ulrika Good hamnade häromdagen mitt i alltihop. Om du är intresserad av det hela, tycker jag du ska läsa hennes inlägg här, och hennes uppföljande tankar här.

Själv har jag ofta framhållit Ica-Stig som det kanske mest lyckade exemplet på svenska företag som använder Twitter i sin kommunikation. Genom Ica-Stigs twittrande har man kunnat hålla en personlig ton och samtidigt byggt vidare på sitt varumärke i de sociala medierna.

Men så hände detta:

Det där är bara en liten bit – resten har jag censurerat bort på grund av… ja, ni fattar. (Inom parentes ska kanske tilläggas att Ulrikas uttalande om sexuella trakasserier inte var så allvarlig menade.)

Efter debaclet med Twitterkontot hopar sig frågorna på ett fullständigt häpnadsväckande sätt. Plötsligt framstår Ica inte alls som ett progressivt företag med koll på de sociala medierna, utan som ett socialt mediahaveri, ett företag som helt missat tåget.

Den centrala frågan är såklart: vem registrerade in kontot från första början? Mycket tyder på att det varit en person som agerat utan sanktion från Icas ledning. Det skulle också förklara varför Ica-Stig faktiskt kunnat hålla en såpass lekfull ton i sitt twittrande. Jag har själv reagerat många gånger – och imponerats av att ett företag lyckats hålla en så skön stajl utan att man blivit tagen i örat av överheten. Själv trodde jag vid ett tillfälle att ledningen faktiskt gjort detta, och lagt locket på. Jag skickade då ut en fråga på Twitter. Svaret kom blixtsnabbt, och ledde till en konversation som “Ica-Stig” avslutade med att konstatera att “…jag står i charken idag.”

Om kontot registrerats av en utomstående, så kommer följdfrågan på beställning: Varför har ingen reagerat? Varken Ica eller reklambyrån King tycks ha tagit någon större notis. Kan det verkligen vara så att de helt enkelt inte vetat om vad som hänt – på ett av världens snabbast växande sociala nätverk?

Och slutligen, en fråga som kanske är ännu mer intressant: varför finns kontot fortfarande kvar?

Doppar som en tandlös gammal gubbe

Den är såpass ny att det inte finns någon info på Göteborgs Kex webbplats. Jag råkade bara få syn på den när jag för ovanlighetens skull tog en inköpsrunda på Ica Maxi i Kungälv – som av en slump dessutom råkar vara Göteborgs Kex hemstad.

Plötsligt stod den bara där. På änden av en gondol, sådär förrädiskt att man inte skulle kunna missa:

Ja, ni fattar.

Stellan kan inte bara gå förbi en sådan sak. Jag har ju ett uppdrag. En skyldighet mot er, kära läsare, att informera om nytt i våra hyllor.

Så det åkte ner en förpackning i vagnen. Idag har jag en snorig Liten Larsson här hemma hos mig, och då måste man ju ta en liten fika. Som ett litet avbrott i Barnkanalens oavbrutna ljud- och bildkuliss, sådär.

Jag öppnade Ballerinaförpackningen, och först nu observerade jag den lilla texten under produktens namn. Ser ni?

“Doppa för bästa smak”

Doppa! Hehe, det är ju underbart. Tillbaka till Hedenhös tid, som en gammal tandlös gubbe. Tänkte jag.

Nu har jag doppat.

Jag vet inte vad jag ska säga…

…mer än att Ballerina Kladdkaka i sällskap med en kopp kaffe med stor sannolikhet utgör ett påtagligt hot mot min hälsa och min ambition att gå ned i vikt. Den är god odoppad, men efter en visit i koppen förvandlas den lilla kakan en förbluffande välbalanserad variant av den klassiska njutningskombon av kaffe och choklad.

Jag vågar helt enkelt inte köpa den igen. För mitt eget bästa.