Jag står vid ugnen för att ta ut en plåt med pommes frites. Lilla Larsson närmar sig, så jag varnar henne för att det är varmt. Hon håller sig på respektfullt avstånd, men när jag öppnar väller det ut en rätt stor puff med vattenånga. Hon utbrister:
“Åh! Det stekte på mej!”
Ibland kan kommentarsfunktionen på en blogg ge upphov till riktigt stora tankar. Med god hjälp från Syrrans Granne har jag nu skapat en helt ny köksinredningstrend: Mikromalism.
Fett, bruchan.
Efter mitt inlägg häromdagen om den maximalistiska spisen Felix, kom Syrrans Granne med den intelligenta invändningen:
Vid närmare eftertanke vet jag inte ens om man behöver spis i köket. Frys, micro och diskmaskin. Det är väl allt som behövs för matlagning?
Själv rationaliserade jag raskt bort diskmaskinen. Om man fyller frysen med delikata portionsrätter från farbror Dafgård, kusinen Felix och katten Findus, så behöver man bara köpa en påse engångsbestick.
Voilà: Mikromalism.
Dessvärre tror jag till och med att det finns en och annan som redan lever efter denna devis. Trots att de inte vet det själva.
Så får man se detta.
Felix, ett italienskt monster med gasspis.
Och vedspis.
Helt sanslöst. Det är ju precis vad jag vill ha.
Fast är den snygg? Jag vet inte. Passar den i mitt kök, anno 1970? I don’t think so, Jeeves.
Så jag får väl hålla till godo med det jag har. En vedeldad kamin på kontoret och en gasspis av modell Volvo V70 bi-fuel på garageuppfarten.
Importören Aquapool har en rad olika modeller i sortimentet, om någon är intresserad. Och vill man inte ha en vedspis där bredvid gasspisen, kan man till exempel skaffa sig en variant där det gömmer sig en diskmaskin bakom en av luckorna. Fiffigt.