Som en och annan läsare uppmärksammat, är det köksrenovering på gång här i huset. Nu är jag själv hemma med Lilla Larsson och Legolas. De är lite krassliga och fick inte följa med på helgens tur till hustruns mormor. Och medan jag går här och pysslar (med datorn på köksbordet, äkta 2000-tal) grunnar jag på viktiga spörsmål.

Som till exempel vår nya spis. Den vi har är en Husqvarna Regina Culinar. En fin pjäs i sin glans dagar, säkert. 70- eller möjligen 80-tal. Idag är det en bedagad skönhet med en sprucken platta och trasig emalj. Den viskar tyst till mig om pensionering varje gång jag är i närheten.

“Jag har jobbat hårt och länge. Det är dags för mig att få vila, jag är trött på det här”, säger den.

Och när jag steker något på den stora plattan, så förstår jag att den menar allvar. Man får vrida på stekpannan, annars blir det vidbränt på ena sidan och ofärdigt på den andra. Samma sak med ugnen, den gräddar ojämnt.

Mitt hjärta blöder, och visst vill jag byta ut den gamla trotjänaren. Men vem ska få ta hennes plats? (Jag vet inte varför jag betraktar spisen som en hon, men det gör jag.) Ska man satsa på induktion? Dyrt, men det verkar vara framtidens melodi. Och jag har alltid gillat framtidens melodi.

Varmluft? Ja, förmodligen. Ska man i så fall ha en eller två ugnar? Vissa hävdar att en stor varmluftsugn fyller samma funktion, att man kan köra flera plåtar samtidigt. Men funkar det verkligen?

Vilket fabrikat man väljer är nog tämligen egalt. Vi har i alla fall inte resurser att köpa Gaggenau eller nåt annat snofsigt, och rör man sig i mellanskiktet är nog skillnaderna rätt små.

Finns det någon köksguru bland våra kära läsare? Jag är tacksam för alla tips.