All posts by Stellan

Kommer snart, Sprit

The shot is back

4 Comments

Hm. Det verkar bli mycket sprit här idag. Men det får ni ta, trots att det bara är tisdag.

Jag ska nämligen avslöja en liten alkoholtrend: shoten är tillbaka. Shotsen gick åt som smör i solsken på krogar och bara under 90-talet, men föll sedan ur modet en aning. Nu är de dock tillbaka igen, bland annat i form av den danska vodkashoten Frisk Mund, som jag skrivit om tidigare.

Den är långt ifrån den enda, och även Vin & Sprit är förstås med på tåget. Nu kommer det svenska bolaget med en ny version av finska likören Minttu, som sedan tidigare finns i en pepparmintversion.

Den nya versionen heter Minttu Black och är en mintlikör med salmiak. Till råga på allt är den dessutom klar i färgen, tack vare ett speciellt förädlat socker.

Det här är en trend som många välkomnar, tror jag. Shotsen är sprithyllans godis, lättdrucket och kul. Och kanske ett bra present- eller julklappstips till någon sådan där besvärlig person som redan har allt?

Stellan testar

En liten whisky, kanske?

Leave a comment

Normalt sett gör jag inte dylika ting, men måndagskvällen avslutades faktiskt med en liten whisky. Jag fick nämligen lite nya varuprover igår, och den anonyma flaskan med Tomatin 12 tilldrog sig viss nyfikenhet.

Jag är sannerligen ingen van whiskyprovare, även om jag i min ungdom drack stora mängder i hopp om att kunna skaffa mig en lagom hes och sprucken röst som skulle få fart på min karriär som rocksångare.

Men nu bestämde jag mig för att göra ett ärligt försök att hitta alla de där smakerna som förståsigpåarna upptäcker. För egentligen handlar det ju bara om koncentration och tid.

Jag sniffade. Minsann om jag inte hittade lite nötter och en svag doft av plommon. Sött och lite rökigt.

Jag smakade. Inte så illa, faktiskt. Lite nötter igen och den där tjocka söta eftersmaken som påminner lite om kola och kanske en aning vanilj.

Nu när jag skriver detta är jag förstås tvungen att kolla facit. Och blir nästan lite stolt, för det känns inte som om jag var jättelångt borta. Trots allt finns det ju en tydlig smak som överskuggar allt annat: whisky. Och att bena upp den i sina beståndsdelar, det måste jag nog träna på. Väldigt mycket, tror jag.

I-landsproblem

Pantamera

Leave a comment

Bloggers Unite - Blog Action Day Ok, här kommer mitt bidrag till Blog Action Day, som i år handlar om miljön.

Inspirationen kommer från Bondhustrun, som skriver om en barnbok som verkar vara helt i min smak. Den måste jag försöka få tag på.

Fast egentligen var det inte boken i sig som inspirerade mig. Snarare var det en förflugen mening på slutet om att leta pantburkar som plötsligt fick ett minne att ploppa upp i min skalle.

Nuförtiden har jag äntligen fått det där med pantandet att fungera. Men det fanns en tid då jag ett par gånger om året samlade ihop kassar med pantflaskor och -burkar ur diverse skrymslen och uthus för vidare färd till närmsta butik med pantautomat.

Vid tillfället ifråga hade jag samlat ihop en sopsäck full och begav mig till en större Ica-butik i södra Helsingborg för att panta. Jag stod där och tryckte in flaska efter flaska och hoppades ingen bekant skulle gå förbi. Då rullar en man i femtioårsåldern fram till automaten intill. Han tittar imponerat på min säck och säger något om “bra skörd.” Jag muttrar något lagom ohörbart tillbaka och fortsätter mata den hungriga automaten.

Plötsligt tittar mannen på mig och säger, en aning triumferande och i stort samförstånd:

“Jag körde förbi Hyllinge idag, och då såg jag en som låg där i diket. Jag tänkte: ska jag stanna? Men näe, jag sket i det!”

Så nöjd. Jag tror faktiskt han ville imponera på mig. Lite brödraskap. Vi var pantarkungar, jag och han. Underbart.

Hur ska jag nu få detta att bli en apell för miljön? Jag vet inte. Men du fattar nog. Pantamera, typ.