Bondhustrun skriver om hur hon lagar mat med sin treåring och lyssnar på fransk syntpop.
Plastic Bertrand.
Men Plastic Bertrand är väl inte syntpop? Mer punkpop. Från Belgien, dessutom, om man ska vara en petig grinpelle.
Men det är inte jag, för nu pratar vi nostalgi på skyhög nivå. Ca plane pour moi önskade jag nämligen när jag var med i Upp till tretton med Ulf Elfving.
Jag visste inte vad låten hette, så jag skrev i brevet att jag ville höra en låt som hette “nåt i stil med Shaplaboomaa”. Det listade killarna i grammofonarkivet ut med lilltån, och Uffe gav mig nån fråga om musikinstrument.
Svarade rätt och vann presentkort på två skivor, som jag handlade upp när klassen var på skolresa i Stockholm. Jag köpte förstås Plastic Bertrands värdelösa skiva (på kassettband, tror jag) men också Hansson de Wolfe Uniteds första skiva. Detta var alltså före jag etablerat min image som tvättäkta hårdrockare i jeansjacka och jympadojor.
Vi var även på bio på splitter nya Filmstaden. Den hade knappt öppnat, men fröken kände någon som släppte in oss och visade Papphammar.
Sicka minnen som väller fram.
Sjätte klass.
Vi bodde på af Chapman, båten som var vandrarhem. I båten bodde även ett gäng ryssar som hade löss. Vi däremot, hade pyjamasparty. Sjätte klass, hormonerna hade precis börjat sätta igång på allvar. Det var rätt laddat, kan jag säga. Mer laddat än vad fröken Britt-Marie insåg, skulle jag tro.
Vad har detta med Plastic Bertrand att göra? Rätt mycket, som du märker.
För min del för låten mest tankarna till reklamen för TT-öl för ett antal år sen.
ps. Det var inte så att det var dig som Ulf E bad räkna upp några frukter på B, då…??
men ååååh, jag skrev ju att låten jag syftade på faktiskt låter som synthpop, även om Ca plane pour moi är punkpoppig. Så kom inte här och anmärk på mina defintioner. 😛
Lyssna själv fåru se!
http://www.youtube.com/watch?v=d30YYKT8QPE
Förresten: de SJUNGER ju på franska, då borde man kunna säga fransk synthpop. 😀 Fast mest gick jag på genrebestämningen som finns i i-tunes, där det står “french pop”.
Bondhustrun: iTunes? Det vet man väl hur amerikanernas geografikunskaper är. De kallar ju till och med de i Belgien uppfunna pommes fritesen för French Fries (och försökte till och med byta namn på dem till Freedom Fries när fransmännen inte ville stödja kriget i Irak… fortfarande utan att kunna skilja på Frankrike och Belgien).
WarneBRING, jag vet, jag vet
Östen e ju död, dessutom.
Genredefinitionen i iTunes är väl sådär, milt uttryckt. Men efter att ha lyssnat på Plasticlåten (som jag dessutom hört förr, märker jag nu) så är det bara att kapitulera. Det ÄR syntpop. Och om vi bara väntar tillräckligt länge, så blir väl Plastic fransman också. (Eftersom hela Belgien är på väg att gå itu, menar jag).
TACK för kredden Stellan, det var skönt att höra att det inte var jag som var galen som kallade det synthpop.
Åh, det var så lite. En bagatell i sammanhanget, dessutom. Det var ju pyjamaspartyt som var den stora grejen, liksom.
När jag kollat Plastic-klippet, ploppade det som vanligt upp en massa annat “liknande” stuff. Bland annat en rätt hysterisk live-video med Red Hot Chili Peppers som bränner av “Ca plane pour moi” på 1.06. Någon har filmat med mobilen, Flea är naken, den är sanslöst dålig. Men lite kul.