Helt vanlig Post-it, eller?
Nix and nope, faktiskt inte. Den här är nämligen Super sticky.
Så heter produkten, och den är faktiskt det. Paw rik-titt. Super sticky, alltså.
Du som är skarpsynt ser att tröjan jag har på mig är gjord i så kallat funktionsmaterial. Jag är ju som bekant en sportig typ (var det någon som fnissade?) och gillar därför dylika plagg. Vanliga Post-itlappar, däremot, gillar inte funktionsmaterial. De trillar av, bara.
Den här sitter fast, och det gör den trots att jag precis spurtat i 180 knyck uppför trappan för att svara i en telefon i samma ögonblick som uppringaren lade på. Super sticky är dock nästan lika lätt att dra loss som en vanlig Post-it.
Onödigt, tycker kanske du. Det tycker inte jag, som emellanåt fäster mycket viktig information på sådana här gummerade papperslappar. Hädanefter är det Super sticky som gäller för min del.
Post-it har för övrigt en ganska kul bakgrundshistoria (åh nej, nu börjar han igen). Den började med ett misslyckat försök att utveckla ett nytt lim. Limmet fäste inte ordenligt. Vädelöst, tyckte utvecklarna. Limmet blev liggande i något labb hos företaget 3M både länge och väl. Tills någon kom på att det kanske var en bra egenskap att det gick att avlägsna limmet utan att skada underlaget. Det blev startskottet.
Men att sälja de små lapparna visade sig vara svårare. Inte förrän 3M skickade ut nästan hela sin personal, beväpnad med buntar av Post-itlappar, till så många kontor man kunde i staden Minneapolis. Genom att visa handgripligen kunde man kommunicera det smarta med lapparna.
The rest is history, som man säger.
En annan intressant sak med Post-it är förstås namnet, som är väldigt smart. Men det är också ett exempel på vad man brukar kalla ett degenererat varumärke. Numera kallar man nämligen alla små gummerade lappar för Post-it, även om de faktiskt inte är tillverkade av 3M, som äger varumärket.
Man kanske inte ska sätta supersticky på sina allra ömtåligaste äkta Picassoetsningar däremot …
Jag beklagar – har aldrig gillar postit 🙁
Tycker inte alls att supersticky är onödigt, frågan är väl bara vad man ska de vanliga sticky till nu?
Det här är ju inte första gången misstag leder till någonting bra, västerbottensost till exempel. Finns det något godare misstag än det?
Men jag hade en föreläsare på högskolan som berättade om 3M och post it, och att det var en bror till den som försökte med det “dåliga” limmet som var den som hittade nyttan. Han var nämligen präst och tyckt det var kanonbra att ha det som sen blev post-it-lappar på de supertunna bibel- och psalmbokssidorna som bokmärken inför gudstjänster. Lätt att flytta, skadade inte pappren. Då insåg även de på 3M att det kanske kunde bli nåt av post it-lapparna.
Så sa min föreläsare, vem som har rätt förtäljer inte historien …
Jag drog det där ur minnet, Trulsa. Men jag har det på pränt i en bok nånstans, jag kanske borde kolla mina fakta bättre. Fast det där med prästen känner jag inte igen, faktiskt… Får kolla.
Fortsättning ang prästen.
Min “skröna” påstår att han(prästen) tappade sin bibel full med smålappar i golvet, varvid allt naturligtvis blev kaos .
Han förbannade nej förlåt irriterades över detta och uttryckte önskemål om papperslappar med svagt lim på.
Detta kom till broderns?, grannens?, goda vännens? kännedom som påminde sig sitt limrecept. Osv,osv…
Sannt eller ej, Det ger ju en bra skröna.
En sak är säker. Uppfinning utan marknadsefterfrågan är noll värt.