Swischar in på Kvantum med Magic för att handla lite av varje. I butiken finns TV-skärmar lite här och var som visar reklam för olika produkter. Yrkesskadad som jag är, följer jag bilderna med falkblick.

Och plötsligt flimrar den förbi: Wasa Solruta.

Jag visste att den här produkten var på G, eftersom jag fått flera utskick och inbjudningar till lanseringen. Blev även uppringd av en PR-konsult som undrade om jag kunde komma. De brukar göra så, men det som gör att jag minns detta så tydligt var att jag stod på herrtoaletten på Stockholms Central när jag tog emot samtalet. Jag misstänker att killen, som ringde från Micael Bindefeld AB, begrep detta av den ekande klangen i min röst. Han lät en smula fnissig, trots att jag var så slipad att jag väntade med att spola tills vi lagt på.

Hursomhelst: tillbaka till Kvantum. Jag blir lite förvånad över att produkten redan finns i butik. Medan min inbyggda autopilot gör helt om och styr mot knäckehyllan, mumlar jag för mig själv (Rainman, typ):

“Hm, har den redan kommit?”

Magic, som har den egenheten att han följer en i spåren som en sällskapshund när man är i affären, försöker under viss munterhet hänga med i mina snabba manövrer. Väl framme vid knäckehyllan lastar jag raskt ned tre paket Solruta i vagnen, en av varje sort, och då kommer kommentaren från min elvaårige son:

“Typiskt pappa. Du ser en reklam och går direkt och köper tre paket.”

Precis, min son. Det är ju tre NYA paket.

Nåväl, nu har jag smakat, och jag är lite besviken. Bindefelds lakej, som ringde mig när jag var på muggen, kallade produkten för “Wasabröds största satsning på flera år.” Därför hade jag väntat min något som var lite mer annorlunda.

Solrutorna ÄR annorlunda. Det är… jag vet inte hur man ska beskriva det? Mer matbröd på något sätt. Fast ändå knäckebröd, definitivt. Innanmätet är liksom mer luftigt.

Varianten med quinoa och rågflingor är smakmässigt nästan löjligt lik en helt vanlig Wasa Husman. Inget fel i det, visserligen. Spelt- och dinkelrutan var rent ut sagt tråkig. Showen räddas dock upp av Solruta Sesam, som nog får fyra solar av fem i min bok. Brödet har en engenäm och subtil sälta i smaken som skiljer ut det från syskonen. Om jag köper Solruta igen, så blir det sesamvarianten. Lätt.

De andra sorterna får vi utfordra Lilla Larsson med. Hon är nämligen lika tokig i knäckebröd som jag är.