En sån härlig dag, haahahahaa

Minns någon den? “Man blir härligt gla’, haahahahaa/Hela Jorden ler, haahahahaa/Nu vill jag ha mer, nu blir det solsken hela dan.”

Undrar verkligen varför denna trudelutt trillade in i min skalle just nu. För detta har verkligen varit dagen M. M som i Magsår. Stressen Allan, helt enkelt.

Producera ett nyhetsbrev (inklusive en mycket intelligent, spännande artikel som dessutom är ganska exklusiv), tampas med krånglande sajter och webbhotell som genomför serverflyttar utan att säga till först, leverera ett styck Ica-kasse innehållande företagets bokslut till revisorn (glömde minst två pärmar och måste kolla igenom vissa saker en gång till), kasta mig iväg till sportaffärn och leta upp Magic som nu definitivt vuxit ur mina skor och behöver joggingdojor (det blev ett par i storlek 44 åenhalv – grabben är elva!), vidare till hälsokostaffärn och köpa nejtackvivillinteblimagsjuka-tabletter, hem och lösa av IT-mamman som kastar sig iväg till brännbollsmatch med nya klassen, fortsätta bråka med krånglande sajter samt krånglande liten Larsson, fixa mat, leta kläder, bråka lite till med krånglande sajter och krånglande liten Larsson, utfodra familj inklusive krånglande liten Larsson, klä på krånglande liten Larsson, köra Magic till fotboll, handla på hemvägen (friluftsdag imorrn, måste fixa matsäck, tur att Lilla Larsson gillar affärn), hem, öppna ytterdörrn som slår i huvudet på lilla Larsson eftersom hon gått bakom min rygg utan att jag märkte det, in i huset, be Legolas plocka in kassarna, göra välling till liten Larsson som nästan somnar fast klockan bara är kvart över sju, byta blöja, på med pyjamas, borsta tänder, stoppa Larsson i säng, leta nappar, stänga dörren…

Och nu sitter jag här…

ehh… hallå?

Hallå – vart tog ni vägen?

Nähä, de har dragit vidare. Jaja, skit samma. Jag kom just på att kassarna står i hallen och måste packas upp.

En sån härlig dag.

Haahahahaa.

5 thoughts on “En sån härlig dag, haahahahaa”

  1. Jag är stolt över Magics fötter som vore han min egen son. Om han nu inte skulle bli uppåt tvåånhalv meter, så kommer han i alla fall att stå stadigt.

    I mina kretsar räknas fötter inte som riktigt stora förrän uppåt stl 51. Att min djefla man överhuvud taget kan håla balansen är ett under eftersom han är 1,86 m och har stl 41,5 i skor.

  2. Jag blir alldeles yr i huvet av att handla skor med honom. “Men förra veckan köpte vi ju 43? Du kan väl inte ha vuxit ett och ett halvt skonummer på en vecka?”, säger jag.
    “Jamen, känn själv då”, säger han. Och visst, där sitter tån, hela vägen framme. Ingen spejs över nånstans. Suck.

  3. Tack, men cirkusen satte egentligen inte igång på allvar förrän det var klart. Och man kunde ju inte veta att det där sabla webbhotellet skulle börja spela banjo med servrarna.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *