Nej, nu kanske jag tog i. Fast det ligger en del i det. Britterna kallar förresten öl för “liquid bread”, flytande bröd. Det ligger en del i det också, när jag var i Dublin på konferens för ett antal år sedan, skippade jag konsekvent lunchen och tog en Guinness istället. Hungrig blev jag aldrig, fast jag åt förstås engelsk frukost varje morgon också. Bacon, korv, äggröra, stekta tomater. Shit, jag blir hungrig igen. 

Och egentligen var det ju inte alls det jag skulle skriva om, utan kvällens lilla sidoprojekt: 

Den till höger, närmare bestämt. Jag har provkört, och det blev jättegott. Som allt nybakt bröd, kanske. Lite salt, möjligen. Det är visserligen gott, men ger lite dåligt samvete. Dessutom hugger det ju till lite i njurarna, eller hur? 

Det jag egentligen ville testa var om det var enkelt att baka med mix, för det har jag aldrig gjort. 

Svaret på den frågan är nej. Visst, man kanske slipper några moment, men det är ändå knåda fem minuter, jäs under fuktig bakduk i 30 minuter, knåda igen, jäs en gång till och så vidare. Too much work – då kan man lika gärna göra degen själv och veta vad som finns i. 

Det blir tummen ner, faktiskt. Även om brödet som sagt var gott. 

Tummen upp blir det dock för en annan produkt jag provsmakat ikväll: Pripps Jul. En riktig liten julgodis i förskott. För det första är ölet nästan perfekt, rent visuellt. En snygg skumkrona och en skimrande rödaktig mörk färg som får det att droppa ur min mungipa. 

Smaken är som ett fast, vänligt handslag. Fyller mig med glädje. En tydlig karamellsötma dominerar, smaken är fyllig och det finns en liten syrlighet som piggar upp. Precis som ett julöl ska smaka. 

Jag vill ha sill. Skinka. Janssons Frestelse. Stora lätta snöflingor som singlar ner från skyn.

Och en flaska till.

Jag har fått en ny vän. I köket, alltså. 

Eller ny och ny, Mrs Cheng har varit där förut. Men på senare tid har jag upptäckt en ny sida av henne som jag gillar skarpt: grytbaser. Observera nu att jag inte påstår att detta är en nyhet – jag vet faktiskt inte hur länge burkarna har stått i hyllan och väntat på att jag ska upptäcka dom. Jag ska också tillägga att åtminstone Ica har grytbasburkar som de säljer under sitt eget märke, och dom ska jag också testa. 

Bra sak med både Mrs Cheng’s och Icas variant: Jag har hittills inte stött på något annat än högst naturliga ingredienser i innehållsförteckningen. 

Hursomhelst: This is precisely my cup of tea, James. Otroligt smidigt att ha hemma, bara tippa ned i en kastrull och pytsa i lite grejer som du hittar i kylskåpet. Det är ju precis så det ofta går till i köket! Hos mig, åtminstone. 

Just nu har jag precis avnjutit en delikat lunch, tillagad på fem minuter bestående av burken på bilden, tre uppchoppade överblivna varmkorvar (crossover cooking!) och en påse färdigkokta wok-nudlar (en annan sida av Mrs. Cheng). 

Det blev faktiskt två luncher, så nu har jag en tillgodo i frysen. En burk kan annars stretchas rejält om du har i mer kött, grönsaker eller annat smått och gott, den kan också drygas ut med kokosmjölk, och får då en mildare smak. 

Burken på bilden beskrivs som Medium Hot. Mer Medium än Hot, om du frågar mig, men den är mycket god. Och å andra sidan testade jag en “mild” burk på familjen häromveckan och då gnälldes det på sina håll över att det var starkt…

Måste ta en liten, liten paus från den Integrerade Organisationsläran. Det har nämligen provsmakats läsk. De två andra smakerna av den som jag nämnde i förra inlägget, Greenly. 

Has the jury reached its verdict?

Yes, your honor: 

Jordgubbs- och vinbärsvarianten smakar ingenting. Den har en svag doft av svarta vinbär, men smaken påminner mest om sockervatten. Med kolsyra. “Det smakar som när man häller Loka i saft”, tyckte Magic. 

Citron/lime brukar jag nästan alltid gilla. Och den här var… ganska ok. Men den har en lite jästaktig doft och bismak som gör mig skeptisk. Jag tänker på öl, och det bekräftas när Magic säger: “Hm, det smakar cider” – för det är nog den enda jästa dryck han druckit. Nu tror jag inte att drycken ifråga är jäst, men jag är ändå lite besviken. Och håller apelsin-Greenly som solklar etta bland de tre. 

Usch, vad törstig jag blev.