Nä, så heter de förstås inte. De ståtar med det långa och krångliga namnet Kellogg’s Special K Apple Crispy. Och nu har jag testat dom, tillsammans med flera andra nya frukostprodukter som jag hittade på Kvantum igår.
Flingorna smakar ganska ok. Äpple och kanel är ju en kombination som brukar funka. Men redan när jag ska stoppa första skeden i munnen, anar jag ugglor i mossen. Sniff. Vad var det för en doft? Tugg, tugg… Tja… Ganska gott, fast… Sniff, sniff. Hmm.
Det smakar ju äpple, fast ändå inte. Och lukten är nästan bedövande. Tung, kemisk, fast ändå äpple nånstans långt därinne. Tittar på kartongen – jodå, det finns ett foto av äpplen där, och då måste det ju finnas riktigt äpple i. Läser innehållsförteckningen: “Äppelsmaksatt majs- och riskrisp”, hmm. Innehållsförteckningen är för övrigt lång som ett ösregn, men en bra bit ned hittar jag det: äpplepuré 0,3 procent.
Det är för lite äpple och för mycket kem. Tyvärr Kellogg’s, jag känner mig blåst.
Magic tyckte att flingorna var jättegoda, och gav betyget fem av fem. Men den teorin har hag varit inne på förr: det uppväxande släktet tycks ha en högre tolerans för artificiella smaker. Eller också har de helt enkelt inte lärt sig att känna igen “the real thing.” Jag vet inte. Mitt betyg blir i alla fall två och en halv av fem. Kunde blivit mycket mer om det inte snålats med äpplena.
Det är nästan lite paradoxalt: Samma dag som Delicato belönas med ett Guldägg för sin reklam för dammsugarna som är “Garanterat fria från fullkorn”, anfaller värsta konkurrenten Hägges från motsatta sidan.