Jolitt

Äntligen. Jag har beställt grejer från franska Pixmania förut, och då har det gått vrålfort. Från Paris till byn där jag bor på ett dygn, rätt grymt.

Men nu har fransmännen tappat stinget. Min senaste beställning tog över en vecka att få fram. Och då var det bara en av fem grejer som kom. Tre prylar fanns inte på lager och den femte tycks ha trillat ur sändningen på vägen.

Slött, men priserna är helt i nivå med de priser jag får när jag köper elektronikprylar direkt från grossist.

bild-158.jpgMen nu är den i alla fall här, den nya leksaken. Jolitt!

Leksak och leksak, förresten. Den här har jag behövt länge för jobbets skull. Min gamla Olympus börjar tröttna. (Eller så är det jag som tröttnat på den). Och kameran i mobilen funkar bara som nödlösning.

För fotonördar kan jag upplysa om att det är en Sony Alpha 100. Om Sony kan göra digitala systemkameror? Det återstår att se, men när de köpte Konica Minoltas kameraverksamhet blev valet lätt för mig: Objektiven till min gamla analoga Dynaxkamera kan dammas av. Till och med blixten funkar, dock krävs att husse håller hårt i kopplet.

Jamenför…

“För en kopia av din senaste faktura, tryck 2. För en gräddtårta med senap och lime, tryck 3. För att explodera av irritation över irriterande telefonröst, tryck 298754212…”

Jag blir galen på denna service. Det fanns en tid när jag tyckte det var bra, eftersom det innebar att man relativt snabbt hamnade hos rätt person. Men nu har jag precis suttit och knappat som ett sabla fån i fem minuter i Telenors talsvarslabyrint. Jag vill prata med en människa! Till slut kommer det: “För personlig service, tryck 9.”

JAAA!

Jag trycker på nian.

“Du har blivit placerad i kö. Din plats i kön är nummer… tjugo… två…”

Jag tror jag får spader. Fyrtal i spader.

Mat och dryck i din iPod

Pocket Bar & Grill. Det hade varit ett bra namn på ett matställe i ganska urban, men ändå klassisk stil, där man kunde köpa sig en öl, något gott att äta – och en bra bok! Man kanske till och med skulle kunna få låna en bok? Sedär: Gratis affärsidé för någon som har ork, lust, en rejäl hög med pengar och tillgång till en central lokal i någon hyfsat stor stad.

pocketbargrill.jpgNamnet bjuder jag dock inte på. Det är nämligen upptaget av en företeelse som det här inlägget egentligen skulle handla om. Namnet satte min fantasi i rörelse, jag ber om ursäkt. Till själva saken, nämligen Pocket Bar & Grill, som är en programvara som man kan lägga in i sin iPod. I programvaran ingår en databas med 750 drinkrecept och 225 recept maträtter. “Gourmet recipes”, som upphovsmannen Enrique Quintero kallar dom.

Du kan läsa mer om programmet, och ladda ned en demo, här. Det finns till och med en veganversion.

Själv äger jag ingen iPod, istället har jag en mobiltelefon som kan lagra allsköns filer. Dock har jag inte sett någon applikation för recept hittills, och kanske är värdet ganska begränsat egentligen? Hur ofta behöver man ha med sig en kokbok när man går hemifrån? Jag bara undrar.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.