Dryck med smak av… vadå?

Hittade en dryckesprodukt som jag inte stött på förut: En fruktdryck under Icas eget märke med 25 procent fruktjuice, som placerats bland läsk och mineralvatten.

Jag plockade med mig en flaska med smak av hallon och blåbär hem för att prova.

Ungarna gillade den skarpt och nästan hela litern försvann under en förmiddagsfika.

Själv delar jag nog IT-mammans analys: det smakar artificiellt, och det är ju rätt tråkigt när det faktiskt är en dryck som ska vara mindre läsk och mer juice.

Innehållsförteckningen bjöd dessutom som vanligt på skojiga överraskningar och visade att de 25 procenten juice, i denna dryck med smak av hallon och blåbär, utgjordes till 24,8 procent av äpple. 0,1 procent var blåbär och 0,1 procent hallon.

Det där känns inte rätt nånstans, och jag blir ganska trött. Så här är det ofta just i dryckeshyllan. Försök att hitta en blandsaft som inte innehåller äpple, om du kan! Eller en som innehåller äpple, och där äpple dessutom finns angivet som en smak på etiketten.

Småfusk, liksom. Det känns trist.

Test/tips: Tonfisk Xpress

Jag har inte sett den förut, men har inte lyckats få kläm på om Abba Tonfisk Xpress är en ny produkt. Men jag tror det.

Det är en grillad tonfisk i en färdig vinägrettsås, som gör att man vrålfort kan slänga ihop en tonfisksallad. Bekvämt, gott och nyttigt. Den variant som jag testade är smaksatt med grillad paprika, och för att göra det riktigt simpelt köpte jag även en färdigskuren sallad.

Fyllde även upp med lite pasta för att få det hela lite matigare, och jag tycker det blev riktigt gott med en syrlig och fräsch smak från vinägretten. Tonfisken kunde dock gärna fått lite mer smak, både av marinad och grill.

Men det här är oslagbart enkelt och en sån här burk kommer nog att stå ofta i mitt kylskåp framöver.

Vi gör framsteg, tror jag

Vi röjer i tvättstugan. En pump i pannrummet kortslöt i fredags, så i nästa vecka kommer elektrikern. För att ta sig till pannrummet måste man genom tvättstugan, och därför kändes det viktigt att göra en insats där idag.

“Jaha, har du tänkt något på lunch?”, frågar IT-mamman lite lagom spefullt.

” Åpp”, svarar jag. “Tonfisksallad!”

Hon tittar på mig med skräckblandad förtjusning. Hon är rätt svag för sån där kaninmat. Men samtidigt vet både hon och jag.

“Men tror du…” Hon avslutar meningen med en ordlös nick i riktning mot Legolas rum.

Nej. Det tror jag såklart inte. Han gillar inte tonfisk. Och han gillar inte mat som är blandad. Men det gör jag, och någon gång får han anpassa sig också. Så idag blir det tonfisksallad. Med bröd till, för säkerhets skull.

Och måltiden avlöper faktiskt riktigt hyfsat. Visst, Legolas äter mest lite pasta och smörgås, men de värsta avvikelserna slipper vi. Och tack vare de goda råden jag fick häromdagen kan vi hålla stämningen uppe. En anekdot från dagens fotbollsträning – om hur jag lyckades skjuta locket av en vattenflaska och därefter fick springa skytteltrafik och torka golv – lättade upp.

Alla kan gå från bordet med äran i behåll och vi har tagit oss ett steg framåt, tror jag.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.