Som jag har grunnat. Och Magic har frågat, för han har också undrat. Men jag har inte för mitt liv kunnat placera det där riffet efter refrängen i Amy Diamonds låt från Melodifestivalen.
Men så: plötsligt händer det. Riffet bräker ur mina högtalare, och jag får frid i själen.
Dah-dada, dah-daddaah.
Beat it, från Michael Jacksons klassiska platta Thriller.
Gitarrist? Just det – Eddie Van Halen. Det ryktas för övrigt att det där samarbetet med Michael Jackson gjorde sångaren David Lee Roth så avundsjuk att hela bandet senare höll på att spricka. Fast nu är ju gubbarna kompisar igen.
Jag var beredd på massor av jobb idag, och satt till 22.30 igår och förberedde lite.
Men föga anade jag att regeringen skulle bli klar just idag med avyttringen av Vin & Sprit. Jag hade näsan över vattenytan, men Mats Odell har tagit ett bastant grepp om den också. Tur att snälla Mormor är här och ägnar sig åt Lilla Larsson, som verkar ha fått en liten öroninflammation. Annars hade jag legat på botten nu.
Men jag säger som man brukar, när någon lagom ytligt bekant man träffar på byn kräver en rapport om läget:
“Jorå, de e änna fullt upp. Fast det är bättre det än tvärtom, vettu.”
Floskelmaskinen har talat. Jorå, såatte.
Nu måste jag återgå till Odell och hans nya polare i Frankrike.
Kanske. Det här låg i alla fall i gångna veckans brevskörd. Det som sitter på mitt huvud är alltså ett presmeddelande från Kocklandslaget ochVin & Sprit.
Häromkvällen öppnade jag dörren när Banktjänstekvinnan ringde på. Då hade jag en fjäderskrud på huvudet, på uppmaning av Lilla Larsson och till Banktjänstekvinnans oförställda glädje. Den här tror jag att jag ska ha i beredskap nästa gång hon ringer på.
Jag gillar när människor blir glada.
En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.
Som jag har grunnat. Och Magic har frågat, för han har också undrat. Men jag har inte för mitt liv kunnat placera det där riffet efter refrängen i Amy Diamonds låt från Melodifestivalen.