Idag ska jag sköta handbollsklubbens kafeteria mellan 18 och 21. I min hand har jag en 18-sidig instruktion. Detta blir spännande.
Tråkigt, men inte oväntat
Läser i GP:s webbupplaga att Alexandra Zazzi stänger krogen La Stazzione i Partille.
Det är givetvis tråkigt, men jag måste erkänna att tanken föresvävade mig när jag läste om satsningen första gången. Visst är det bra med en kändis som galjonsfigur, och visst är det coolt att bevara ett gammalt stationshus – och visst är det fräsigt att servera den finaste maten i en tågvagn som står ute på spåret.
Men i Partille?
Nej, just det. Det vara bara den lilla detaljen som felade.
Busringning
Telefonen ringde just. I luren är en dam, uppskattningsvis 60+, med en markant nordlig dialekt.
“Ja, goddag. Jag undrar om man kan få recept hos er?”
Jag vet knappt vad jag ska svara, men förklarar på artigast möjliga vis att vi inte jobbar med recept på det viset.
“Och inte till Ikeas, det här… Klok mat?”
“Eh… Nej tyvärr.”
“Nähä, ja, jag tyckte jag såg nånstans att Voddfire var inblandat i Ikeas Klok mat. Men tack då.” Klick.
Jag sitter kvar som ett fån med luren i näven. Fattar först ingenting, men efter nån sekund trillar polletten ned. Damen har googlat! Jag gör detsamma, och si: på tredje plats bland sökträffarna på begreppet “ikea klok mat” – direkt under två träffar från Ikea självt – återfinns Foodwires notis om Ikeas satsning.
Felsägningen Voddfire har jag råkat ut för tidigare, då jag fick ett brev adresserat till Woodfire AB.
Och att maten i det nya konceptet är mycket god, har jag fått höra från tillförlitlig källa. Hustrun blev dittvingad med sina kollegor och kom hem alldeles lyrisk.
Damen från norr är nu på jakt efter rexept på den goda maten.
Och den första hon ringde var mig. Lite kul ändå, faktiskt.