Category Archives: Uncategorized

Truly Fruity

När man har två krassliga kids hemma är det väldigt praktiskt att det kommer godis brevlådan. Det gjorde det idag.

Till råga på allt, dessutom sånt där godis som inte är knökfullt med socker. Bara lite fullt med socker.

Jag snackar om Truly Fruity från Malaco Leaf. 50 procent fruktjuicer, 30 procent mindre socker – ja, ni fattar.

Om jag skulle beskriva detta godis (och det ska jag ju, vilken tetig formulering) så skulle jag säga…

Janne Långben!

Detta kanske tarvar en förklaring. För det kanske inte är så många fler än jag som minns Janne Långben-godiset? Visserligen tror jag det fortfarande finns, dock i en tynande tillvaro. Men när jag var barn, var Janne Långben en favvis. Den här typen av godis kallas också jellybeans, och är alltså små bönformade godsaker som är lagom gelé-artade.

Truly Fruitys variant är större, och skiljer sig från Janne Långben i så måtto att de har ett knaprigt skal à la M&M:s, Nonstop och Skittles.

Smaken är fruktig, men saknar den där explosiva kraften i det mer artificiella godiset. Varianterna Berry Busters och Tropical Chasers påstås ha olika smaker (och har även olika färger) men skillnaden är faktiskt försumbar. Faktum är att de två varianterna sinsemellan smakar rätt lika, även om den tropiska versionen är en gnutta mer syrlig.

Gott? Ja, jag tycker det smakar helt ok. Men jag funderar lite över potentialen när hundra procent av min panel av barntestare reagerar på samma sätt: tar några stycken, och sedan säger att de inte vill ha mer.

Kanske är kemikalier godast, trots allt.

Nyfiken i en strut

Vem är du, vem är jag, levande tjarrradärr…

Nu tänkte jag leka nyfiken i en strut, och än en gång be dig fylla i en liten, liten undersökning. Bara om du vill (göra mig glad).

Du hittar undersökningen i högerspalten, en bit ned. Precis under annonsen för Kellogg’s.

Nördar är vi allihopa

Två sjuka kids hemma idag. Magic har haft ont i halsen sedan igår. Hela skolan har allaktivitetsvecka, så han ska egentligen bada och spela pingis. Men sånt ska man inte hålla på med när man e sjuvk, så han sitter framför datorn och kollar på elgitarrer istället.

Han kommer in på mitt kontor sisådär sjuttifjortånn gånger om dagen och berättar om alla nya objekt han hittat. Just nu verkar han rätt inne på en USB-gitarr:

Med två lagom IT-nördiga föräldrar (varav en fallen rockstjärna, och det är inte min fru) kan en sådan faktor vara avgörande.

Apropå IT-nördigheter, uppvisar mellanbroder Legolas helt nya talanger på området. Han har startat en egen klubb i forumet på fuska.nu, och häromdagen startade han en tvättäkta nördblogg. Härom en annan kväll kom han och strålade av stolthet när han berättade att han lagt in en linje i ett inlägg på fuska, och hur han fått linjen i olika färger genom att kolla i koden hur en annan kille gjort.

Sedan satt vi framför TV:n och jag förklarade för honom hur de olika HTML-koderna för färger är uppbyggda.

Shit asså. Snacka om nördigt. Men kul!

Lilla Larsson är också hemma idag, eftersom hon vägrar sluta hosta och snora. Igår kväll hostade hon så mycket att hon fick upp medicinen jag gett henne.

Lilla Larsson uppvisar ännu så länge ganska vaga nördtendenser. Hon vill visserligen ha en egen dator, eftersom alla andra har det. Men inte vilken som helst.

“En liten”, säger hon och måttar upp en decimeter mellan sina små händer. Sen tillägger hon det viktigaste önskemålet: “Å råsa ska dänn va.”

Hittills har barnen alltid fått ärva mina avlagda datorer. Och någon rosa har jag inte på lager. Bara en orange: och en blå: har jag, men det var ju inte det hon ville ha.

Kan man måla en dator?

Nä, nån måtta får det vara. Jag kanske kan klä in den i rosa hyllpapper eller nåt.