Renova, som numera sköter sophämtningen även i min kommun, har sin egen metod för källsortering. Grundprincipen tycks vara att sopor är sopor, oavsett om de är sorterade eller inte.

Tänk, det har jag alltid också tyckt. Särskilt när jag kör I MIN BIL till de tre kilometrarna till återvinningen, med några kassar i bagaget. Bra för miljön? Snarare aktiv dödshjälp, om du frågar mig.

Jag vet, det är den 15:e idag. Men i vår familj är det bara halvtid i Luciafirandet. För i eftermiddag ska Lilla Larsson och hennes dagiskompisar köra sin rutin. Den blir utomhus i år, och ingen är mer tacksam än jag – och alla andra föräldrar som förut bevistat dagisets lussefirande i en lekhall sprängfylld till bristningsgränsen av skrikande, gråtande, hostande, nysande och kallpratanade barn, föräldrar samt mor- och farföräldrar. 

Utomhus blir kanon. Särskilt med tanke på att dagiset i år har en extra avdelning, hitflyttad från ett annat dagis under ombyggnad. 

Imorgon kväll blir så sista luciafirandet för i år, och envisa rykten gör gällande att min tolvårige son Magic ska vara lucia. Uppgifterna har bekräftats av den utpekade, men i övrigt är arrangörerna förtegna om omständigheterna. Nåväl, han är faktiskt blond. Och långhårig. Det blir säkert kalasbra. 

Men nu måste jag jobba! Dagisets lussefirande börjar 15.30. Innan dess ska jag klämma in en normal arbetsdag och lite till.

…och jag säger det igen: Balans är en bra sak. Och i debatten om tillsatserna i vår mat har det inte rått någon vidare sådan. 

Men via Fred hittar jag ett behövligt inlägg som kan nyansera debatten en aning.

Och nu upprepar jag mig en gång till: Jag förespråkar verkligen inte onödiga tillsatser i maten. Det som inte behövs ska såklart väck, och det som är skadligt likaså. Men många av våra e-nummer fyller viktiga funktioner, och en del av dom är dessutom tämligen naturliga och känns inte alls särskilt farliga om man bara gluttar bakom e-numret. E948, till exempel – eller syre, som det också kallas.