*RIIING* (Telefonen ringer, alltså. Den låter inte alls sådär egentligen, utan spelar en lång melodi, men skit samma. Jag svarar.)
“Hallå, ja söckte Stallan”, utropar en röst på bred värmländska.
Det luktar försäljare lång väg, men värmländska har jag svårt att värja mig mot. Han visar sig vara från Viasat, och berättar att vårt basabonnemang inte längre finns, utan har ersatts med ett Viasat Underhållning. Och nu vill han höra om det är läge att komplettera med något mer?
“Nått te barna kansche? Viasat Baarn, äcksämpällviis”
“Nej tack. Men den här Barnkanalen, den ingår väl, det är ju en frikanal?”
“Jaa, männ duvet, dä finns möcke annat. Sömm ä battre, menar ja.”
“Det tror jag inte.”
“Dissni Tjannöll! Dänn ä bra.”
“Nej, det tycker jag inte.”
“Töcker dunte? Dänn går hele tiden hemma.”
“Ja, precis. Jag vill inte att barnen ska se på TV hela dagarna.”
Nånstans där märker nog killen från Värmland att det här är ganska rökt. Så han tackar för sig och ber att jag ska återkomma om jag vill ha något mer.
Du som blev kvar efter den inledningen… Hallå?