Det har hänt någon gång innan att jag fått e-post som verkat vara ämnad för någon medicinsk person, en läkare eller så.

Men idag fick jag ett meddelande som jag bara måste dela med mig av. Det ser hyperseriöst ut, med länkar till en sajt som verkar drivas av ett likaledes hyperseriöst företag. Så här lyder texten:

Hej Dr

Vi genomför för närvarande en studie bland specialister som har kompetens, erfarenhet och som träffar och behandlar minst tre manliga patienter som lider av prematur ejakulation per månad. Syftet är att undersöka behovet av en medicinsk behandling för att behandla detta tillstånd.

Enkäten är webb-baserad och tar ca 50 minuter att fylla i. Det går bra att göra avbrott i enkäten och fortsätta vid ett senare tillfälle. En ersättning utgår som tack för medverkan.

Svaren är helt anonyma och kommer ej att analyseras enskilt då de sammanförs med alla andra deltagares svar.

…och så vidare.

Prematur ejakulation? Ring Magnus Uggla, vetja. Alla vet ju att han är klar på Fyra Sekunder.

Alltihop påminner mig för övrigt om ett band jag spelade med en gång i tiden. Vi var rätt inne på att byta namn till Precox. Visst låter det coolt?
Vad det betyder? Prematur ejakulation, såklart. Eftersom några av killarna i bandet var riktiga brudmagneter (inte jag, dock) backade de när de insåg betydelsen…

Istället valde vi namnet Bo-Rågers. Jag anser fortfarande att Precox var bra mycket coolare, särskilt som vi inte direkt lirade någon dansbandsmusik.

Ninni skriver om en jultradition i hennes familj: att barnen får frispel när det är dags för julfotografering.

Själv upptäckte jag igår att vi har en tradition i vår familj som ingen kände till, utom åttaårige sonen Legolas. Den går ut på att han ska vara pepparkaksgubbe i klassens luciatåg…

“Men, dina pepparkakskläder är alldeles för små”, försöker jag och IT-mamman. “Du kanske kan vara tomte istället?”

“Nej. Jag ska vara pepparkaksgubbe. Det är tradition, typ. Jag har alltid varit det.”

Vilket han inte alls har, bara så länge han kan minnas. Det vill säga de senaste två åren eller så. Han närmar sig raskt en och en halv meter och är nog längre än sin fröken. Hon är i och för sig ganska o-lång, som katten Findus hade sagt.

Men ändå: Pepparkakssviden är i storlek 110-116.

Ni fattar. Det här projektet är rökt. Varmrökt.

Men Legolas är en bestämd herre, så han drar på sig sviden och klämmer med viss möda fast den lilla mössan högst uppe på huvudet. Mellan byxlinningen och tröjans nederkant är ett glapp på cirka fem centimeter, ärmarna slutar en decimeter från handleden och byxbenen slutar mitt på smalbenet.

“Titta! Den passar!”, utropar han glatt och höjer armarna i en segergest. Då åker tröjan upp ett par decimeter till, så hela magen är bar.

Holy gingerbread. Britney Spears visar mindre hud i sin nya video.

Kan man köpa pepparkaksdräkter i storlek 152? Det låter inte troligt, men IT-mamman skickar ut sin mor på Mission Impossible. Hon hittar en dress i storlek 134 och ringer mig.

“Den ser rätt rymlig ut”, knastrar hon från sin mobil.

“Vad kostar den?”, undrar jag.

“199 kronor. Han får den av mig.”

Jaja. BNP måste ju hållas uppe. Och jag vill inte att min son ska bli anhållen för förargelseväckande beteende.