Skickade ett mejl för en stund sedan till et fastighetsbolag. (Mina planer på att åter skaffa kontor på byn börjar ta fastare form.) Svaret kom vrålfort, vilket var intressant eftersom den är lördag och klockan är vid pass sju om aftonen.
Ännu mer intressant var svarets innehåll. “Du kan väl höra av dig”, lyder responsen.
Eh.
Jag trodde att jag hade gjort det. Men det var kanske fel av mig…
Yep, that’s me.
Det är förvisso inte sant, men när jag igår kväll fick ett samtal från en presumtiv bilköpare, insåg jag hur delar av omvärlden betraktar mig. Killen frågar var jag bor, och jag talar om vad området heter.
“Vet du var det ligger?”, tillägger jag.
“Visst, säg gata och nummer bara. Jag är brevbärare, vetdu.”
Jag ger honom adressen, och då utbrister han:
“Jaa, de e ju du som alltid e hemma!”
Just det – ja e snubben som alltid är hemma. Vilken image. Känns så där lagom kul, även om postisarna vet att jag har företag och jobbar hemifrån.
Nästa gång tror jag att jag skiter i att öppna när de knackar.
Nä, det var lite drastiskt, men det här är något som verkligen får mig att önska att jag bodde i USA. Inte nog med att Internetjätten Amazon säljer dagligvaror via nätet, man kan också abonnera och få det billigare!
Snacka om två sketna flugor i en smäll: Ja tack, skicka mig en stor del av allt det jag behöver, automatiskt varje vecka så att jag slipper att tänka på det, och ge mig dessutom femton procents rabatt. Sagolikt.