All posts by Stellan

Bloggar

Livet i en bloggfamilj II

2 Comments

Transkribering av konversation som utspelade sig i köket vid 20.15-tiden idag. Tämligen ordagrant återgivet, tror jag:

IT-mamman: Usch, jag mår nästan illa. (Syftar på monumental trötthet efter en pissig natt, där sömnen förstörts metodiskt av Lilla Larsson.)

Salt-pappan (jag, alltså): Lägg dig en stund, då.

IT-mamman: Jag går och bloggar.

Bloggfamilj var ordet, sa Bull.

Själv får jag lite dåligt samvete, eftersom jag hade sagt att jag skulle gå upp om Lilla Larsson bråkade. Men jag märkte ingenting förrän jag vaknade imorse med en tom säng bredvid.

Och stopp, stopp, stopp nu, alla kvinnor som nickar igenkännande och mumlar nånting om snarkande skitstövlar.

För det första: Jag snarkar mycket sällan.

Och för det andra: Jag brukar faktiskt masa mig upp. Oftare än IT-mamman, vågar jag nog säga. Nuförtiden i alla fall. Men jag fick en anatomisk kudde i födelsedagspresent, och med huvudet på den sover jag ordentligt för första gången på åratal. Så till viss del har IT-mamman sig själv att skylla.

Lite av varje

Jespers kaffeupplevelse

Leave a comment

Efter allt skrivande om kaffemaskiner och kaffeupplevelser de senaste dagarna, fyller jag på med ännu en bit. Det är egentligen en kommentar från Jesper (till en av artiklarna om Coca-Colas Far Coast Café) så en och annan har nog sett den redan, men jag tycker den är värd att lyftas upp.

Så här skriver Jesper:

Jag måste få dela med mig av min senaste maskinkaffeupplevelse:

En kall men strålande vinterdag för inte alltför längesedan beslutade jag för att leta upp mitt inte så lokala köpcenter. Med vintersolen gnistrandes i snön påbörjades en trevlig promenad i raskt tempo. Efter någon timme stod det dock klart att jag hade sickat när jag skulle ha sackat, och att jag hade gått käpprätt åt helt fel håll. Med frusen rumpa och röda kinder behövde jag egentligen både något värmande och stärkande, men synen av en bensinmack fick mig att nöja mig med det förstämda.

Här var det inte frågan om jag ville ha tysk eller fransk, utan om jag ville ha en stor eller liten upplevelse. Bensinmackar kan sina kunder och vet att lastbilschaufförer föredrar coca-colastorlek framför espressostorlek på sitt kaffe.

Alla som har druckit kaffe på bensinmackar genom året vet att det både förekommit sirap och pulvervarianter som endast lyckats träffa kaffesmaken med lite beska. Den här macken var dock specialutrustad med en silvrig variant med kaffebönorna på toppen och gott kaffe i botten. Ett fint kaffeskum täckte det becksvarta innehållet i pappersmuggen. Vilken smak sen, intensiv men inte bränd, med en genomträngande arom som satt kvar i eftersmaken. Tillsammans med en bit Mars ute i vintersolen på parkeringsplatsen står sig kaffeminnet helt i klass med mina bästa termosstunder i fjällen.

Slutsatsen av upplevelsen är förstås om till och med bensinmackar kan erbjuda nymalet, nybryggt kaffe för 12 kronor, hur ska coca-cola kunna konkurrera med frystorkat sirapskaffe?