All posts by Stellan

Wii are here

Nej. Wii is here, borde det förstås heta. Men det låter ju också kånnstitt.

Skit samma, förresten. Ni fattar ju ändå. Budskapet är alltså att mina trägna söner nu fått belöningen för sitt slit med att sälja pandasaker, nämligen ett nytt TV-spel att sätta vid sidan av det gamla Playstation 2 som de slitit på i många år nu.

bild-44.pngSå nu är det Wii som gäller.

Så en av de första frågorna jag fick efter en hel vecka borta från familjen var om jag ville testa. Egentligen är jag väldigt förtjust i att spela, men jag har nästan aldrig tid. Samtidigt har jag märkt att killarna tycker det är jätteroligt när jag (eller IT-mamman, för den delen) är med.

Och det här är ju apkul.

Med i paketet följer Wii Sports, ett spel med fem olika delmoment i form av sporterna baseball, bowling, boxning, tennis och golf. Baseball är grymmesvårt, tennis och bowling funkar och golf har jag inte testat än.

Men boxning. Wii-boxning är hysteriskt kul. Och efter två raka segrar på knockout är man blöt om skjortan. För detta är ju det fenomenala med Wii: man sitter inte på arslet och trycker på knappar. Man rör på sig!

Är det Wii som ska rädda våra ungar från att bli försoffade hösäckar med sittsår, kärlkramp och diabetes typ II? Kanske det.

Det kanske till och med finns hopp för oss föräldrar…

Flyga med änglar

Som synes har Chicagos skyline försvunnit. Popcornen är tillbaka, precis som jag.

Fast jag var med om något intressant under sista biten av hemresan, från London till Göteborg. När jag rafsat ihop mina grejer och gick för att gå ombord på planet, fann jag mig plötsligt i en kö, stirrandes på en ryggtavla med bild-43.pngemblemet här intill.

Tre änglar, varav en med titeln “President Gothenburg Chapter” eller nåt i den stilen, traskade genom gången till planet tillsammans framför mig. De bläddrade lite småstressat i Göteborgs-Posten och pratade om något.

Efter några steg fattade jag vad det var. Fotboll. Sveriges match mot Spanien i EM-kvalet. Kunde inte riktigt höra vad de sa, men jag fick intrycket av att matchen var redan spelad, och då blev jag tvungen att fråga. Därmed hamnade jag i en liten koversation med ängeln framför. Om fotboll. Väl inne i planet hade de tre stadiga killarna rett ut begreppen och kommit fram till att matchen skulle spelas senare samma dag, det vill säga igår kväll.

De tre herrarna slog sig ned, och hade det inte varit för västarna kunde de lika gärna varit tre snubbar från något företag som varit iväg på en kurs eller en mässa. Och det kanske de var, förresten. Vad vet jag.

Det roligaste var nog konversationen mellan två ur kabinpersonalen. Jag satt på bakersta raden, och de stod bakom mig och viskade.

“Vi har änglar i planet.”

“Änglar?”

“Japp, Hells Angels. Sitter tre stycken där framme.”

“Usch då.”