All posts by Stellan

Mellandagsblues

Dagen inleddes med nedkissad säng. (Lilla Larsson alltså, men ändå…)

Den nedkissade sängen följdes av ett vrål från IT-mamman. Trots att hon är lärare skulle hon iväg till jobbet en sväng idag på mellandagens förmiddag, och nu stod hon böjd över badkaret för att tvätta håret.

“INGET VARMVATTEN!”

Det här är tyvärr en grej som inträffar med viss regelbundenhet. Vår varmvattenautomat med inbyggd värmeväxlare skulle vara lite state-of-the-art och ungefär det smartaste man kunde investera i när jag gjorde om värmesystemet i huset för några år sedan. Men den är lynnig, och av någon anledning som varken jag eller tillverkaren kan grunna ut, så måste den ibland krusas med diverse besvärjelser och regndanser för att vi ska få vårt varmvatten.

En av besvärjelserna går ut på att sätta på varmvattenkranen i badrummet i källaren. Lagom ös, så att inte tvättstället svämmar över. Så det gjorde jag även idag, varpå jag gick in i pannrummet för att utföra andra ritualer för att blidka vår alldeles egna variant av vattenguden Poseidon.

Några minuter senare gick jag in i badrummet och möttes av nästa överraskning. Det var nästan tätt i tvättställets avlopp och nu var golvet täckt av ungefär en centimeter vatten.

Iskallt vatten.

Jippi.

Dagen har fortsatt i ungefär samma stil. En blygrå himmel utanför. Lilla Larsson på grinigt pisshumör, huvudvärk, en sajt som inte fungerar och femtielva andra skitproblem.

Som kronan på verket upptäcker jag förklaringen till att vårt värmesystem betett sig lite märkligt ända sedan vi installerade det: rörfirman som tog ut pannan och satte in vår ackumulatortank, har satt en pump bak och fram…

Som sagt

Making up for lost time – det har varit annandagens tema. För efter att min pyttelilla släkt givit sig av hemåt – med magarna fyllda av IT-mammans Scampi orientale (recept kanske kommer framöver, vem vet?), cheesecake, kaffe och julgodis – dök våra kära gamla vänner H&M (nej, ingen av dem säljer kläder) upp.

Ska gamla vänner glömmas bort?

Nej.

Definitivt inte sådana vänner som H&M. Visserligen pratade jag med H i telefon för någon månad sedan, men i övrigt har vi knappt haft kontakt på uppemot ett par år. Men det spelar liksom ingen roll. De finns alltid där. Vi finns alltid här. Ingen behöver tvivla på det, och det får mig att känna hopp om mänskligheten.

Jag vet inte om H&M läser detta, men om ni gör det: I love you. Forever. Puss å kram å allt sånt.

Making up

…for lost time.

Det är det vi sysslar med här. Allt vi inte hunnit med under året, liksom. Så efter julafton med min pyttelilla släkt, blev det juldag med IT-mammans något större släkt och idag på annandagen kommer min pyttelilla släkt hit.

Så nu ska jag greppa dammsugaren, men först: God fortsättning! Måtte era fienders kameler aldrig finna vatten.