Efter en del förhandlingar fram och tillbaka imorse, fann jag mig otippat på en utflykt i naturen med 80 procent av familjen. Nu har vi naturen utanför husknuten, så det var ingen lång utflykt, men ändå. Det här ser väl rätt juste ut?
Tyvärr tror jag inte min mobilkamera klarar att föreviga det, men någonstans rakt ovanför spetsen på min tumnagel kan man se konturen av Carlstens Fästning på Marstrand.
Varje gång vi masar oss upp hit, säger vi samma sak: Varför går vi inte hit oftare? Det tar mindre än tio minuter, utsikten är hänförande och man är helt för sig själv. Barnen har massor av kul trän att klättra i, och stora enbuskar att leka koja i.
Nä, det får nog bli en sväng snart igen. Om vädret tillåter.
Totalt annorlunda från Mälaren. Bara att njuta 🙂
Jessikas senaste bloggpost..Scurrying
Vad mycket vi åkte runt i de där vattnen under min barndoms somrar. Men din “by” minns jag bara som en hamn och Domus. Tänk att det är så fint!