Provsmakade en av Scans nya kryddiga korvar igår. Den heter Txistorra och ingår i det så kallade vahettere-sortimentet. Vi snackar slltså spicy stuff. Eller för att använda en annan alliteration: kryddiga korvar. Vrålstarka vurrar, burning bangers – call it what you like.
Me?
I don’t like.
Den här korven saknar sting. Däremot har den smak. En ganska sur smak som jag helt enkelt inte gillar. Det är för lite bett och för mycket surt, enligt mig. Dessutom är txistorran kryddad med timjan, en krydda som jag är rätt kluven till. Mycket god i till exempel ärtsoppa, men i fel miljö blir den lite grand som ett irriterande fyllo. Kan förstöra den mest fulländade upplevelse och tar all uppmärksamhet från de viktiga sakerna.
Magic, däremot, gick igång rätt ordentligt på txistorra. Vilket var bra, för då slapp vi träta om korvarna som var kvar. Han tog txistorran och jag tog chorizon. Detta visar också att mitt omdöme inte på något sätt är vattentätt. Smaken är som baken: olika.
Resten av familjen åt förresten uddevallare, den enda grillkorv som fanns kvar på Coop. Den är också lite sur i smaken, men eftersom jag glupat i mig denna korv i stor kvantitet under min uppväxt – både tillagad och rå – så känns den ändå ok. För grilla måste man ju, när vädret är så här fint.
Alla dom där korvarna är inget att hänga i julgranen om du frågar mig. Den tyska bratwursten är jaha och så slänger man resten efter en tugga.
Testade den själv för några veckor sedan och tyckte den smakade bra. Nu äter inte jag korv så ofta så det enda jag hade att jämföra med var falukorv och chorizo men jag är lite less på chorizo och uppskattade att den var lite mildare men inte heller mesig som falukorv.
Fast jag måste erkänna att jag blev lite less efter att tag, sedan om det beror på smaken eller att jag inte är så förtjust i korv vet jag inte.