…då hittar man intressanta saker. I vårt fall en massa bär: hallon, jordgubbar, blåbär.
Men mest mysko: ett litet paket inslaget i aluminiumfolie. Öppnar och tittar förvånat. Vad kan detta vara för något smuligt? Väger nästan ingenting.
Till sist inser jag vad det är: En pytteliten bit moccatårta.
Moccatårta är bland det godaste jag vet. Förmodligen är det jag som räddat denna lilla sak från soptunnan. I from förhoppning att kunna njuta den lilla godsaken tillsammans med en kopp kaffe.
Men, men. Den lilla tårtbiten har glömts bort där bland blandfärs,blåbär, lax och wokgrönsaker. Nu är den bortom all räddning och med sorg i hjärtat måste jag slänga den.
Life is a bitch sometimes.
jag hade lätt ätit den ändå! Allt i vår frys doftar lax av någon anledning, det känns lite halvsnuskigt men det går ner ändå. Men så är jag en ganska äcklig själ också.