Familjeföretaget Saturnus i Malmö satsar friskt och lanserar nya produkter i raskt takt. Bolaget har långa traditioner, och kan bland annat tillskrivas äran av att ha skapat den klassiska läskedrycken Trocadero, som fick sitt namn efter en nattklubb i Köpenhamn.
En ny produkt från Saturnus är energidrycken V, som jag just fått chansen att testa. Saturnus har för övrigt hämtat hit drycken från Nya Zeeland och Australien, där den gjorde succé i slutet av 90-talet under devisen “Afternoon Wake-up Call.” Smart slogan, såklart. Vem behöver inte en liten extra kick där vid tre-fyra-tiden?
Annars är jag generellt extremt skeptisk till det mesta i den här vägen. Kan inte påminna mig att jag någonsin smakat en energidryck jag gillat. De allra flesta har skumma artificiella smaker med en jobbig skarp syrlighet som jag inte alls går igång på.
V är inget undantag, men ändå en av de bättre. Det första smakintrycket är fruktigt, men snabbt kommer den där bitande syran som får smaklökarna att dra ihop sig. Jag skulle nog aldrig köpa den här drycken självmant, även om den innehåller massor av koffein, guarana, B-vitamin och dessutom en hel del socker. Därför kanske den gör sitt jobb och piggar upp.
Namnet V får för övrigt mig mest att tänka på en TV-serie med musätande aliens, bland annat en överjordiskt vacker mörkhårig kvinna som jag tror hette Diana. Synen av henne, slukandes en hel mus, är för evigt fastbränd i min hjärna. Och det första jag associerar till när jag ser den illgröna burken med bokstaven “V” på framsidan…
Eftersom jag är lika V-insöad som du, kan jag inte begripa hur man kan kalla något som inte har med utomjordingar att göra för just “V”.
Så då kollade jag vad det stor för. “Vitalise”, tydligen. Och någon som var totalt addicted på drycken. Iiiirk.
Din favorit var Jane Badler. Jag gillade underligt nog Marc Singer (bror till Lori Singer som var med i “Fame”).
Hm, såg just att denna kommentar fastnat i spam-filtret (troligen på grund av att den innehöll mer än en länk) och jag har inte fått nåt mejl om det den här gången.
Men visst är det Jane. Det var mest för hennes skull jag bänkade mig, måste jag säga. Marc Singer minns jag inte överhuvudtaget. Han är förresten inte särskilt lik Olof Mellberg heller…
Jag tycker att V är den bästa energidryck/läsk jag någonsin druckit, och uppmanar alla att dricka denna delikatess.