Idag levererades varorna jag köpte på chokladpartyt. Chokladsyrup och chokladte. Legolas synade kvittot och tittade misstänksamt på mig.
“506 kronor. Var inte det lite väl dyrt?” utbrast han, och jag var tvungen att hålla med.
“Men det mesta är presenter”, sa jag, liksom för att övertyga mig själv om att det var OK.
Sen kastade jag mig över kaffebryggaren för att kunna få en kopp kaffe med chokladsyrup i.
Ända sen chokladpartajet har jag gått och föreställt mig hur den där koppen skulle smaka. Mmmm…..
Men, ack vad jag bedrog mig! Urk, blä och dubbelblä! (Citat hämtat från en av Lilla Larssons böcker.)
Här står jag nu med tre dyra flaskor. Ska jag ge bort de resterande två, som jag hade tänkt?
Chokladtéet luktar heller inget vidare…
P.S Jag är inte den som ger upp så lätt. Kollade receptet till “kaffe mocca”, vilket jag borde ha gjort tidigare, och efter att ha provat det, blev anrättningen lite bättre:
Pytte, pytte, pyttelite chokladsyrup – kanske ett par teskedar till en stor kopp. Funkar för mig i alla fall – jag använder Da Vincis sockerfria.
Aha, så det var haken, det borde jag ju ha förstått! Tusen tack för tipset – jag tror jag ska leta efter Da Vincis sockerfria och göra det ett nytt försök. Kan helt enkelt inte glömma den där smaken som jag föreställde mig. Den måste finnas på riktigt. Nånstans…
Enda stället jag sett den på är Martin Ohlssons storcash, men förhoppningsvis har du en sån i närheten. 🙂 (Annars får du hojta.)
Yes, det finns en sån i närheten. Tack för tipset!