Häromkvällen fick jag äntligen chansen att kolla en film jag länge velat se: Sideways, en komedi där vin har en ganska central roll.

En leverantör hade skickat filmen som muta/present. Det var med spänd förväntan jag satte mig i soffan för att kolla in den omtalade rullen. Blev hyggligt sur när jag märkte att det inte var något ljud på DVD:n! Åh, irriterande. Dessutom kan man ju inte ringa och klaga på en mutfilm…

Men Hustrun tyckte att det skulle nog gå ändå, den var ju textad. Så jag bet ihop. Och det är jag glad för, filmen blev allt bättre ju längre tiden gick. Och under en scen mot slutet satt jag till och med andlöst på soffkanten och garvade så jag knappt fick luft. Åt en stumfilm!
Om du sett filmen kanske du vet vilken scen jag menar, åtminstone om jag säger att det handlar om att skaffa tillbaka en glömd plånbok…

Om du inte sett filmen, så tycker jag du ska göra det.