Tag Archives: sill

Sill hos Mannerström

December är alltid lika hektisk. Jag skyller på det när jag nu ska förklara varför jag inte fått ur mig det här inlägget tidigare, trots att det nu hunnit gå typ fyra dagar sedan jag var på sillprovning på Sjömagasinet, Leif Mannerströms krog i Majorna i Göteborg.

Sillprovning var arrangerad av Tastecasting, en ganska nystartad sajt som jag skrivit om tidigare här på Salt.

Men tillbaka till måndagen som bjöd på en mycket intressant tillställning. Som alltid när man besöker en riktigt fin och välkänd krog, är förväntningarna högt ställda, och jag kände nog inte riktigt att Sjömagasinet nådde ända fram. Urvalet var det visserligen inget fel på…

…och allt smakade gott och var presenterat på ett snyggt och lockande sätt. Men det var ju det här med förväntningarna. Alltför många varianter för att jag ska räkna upp allt, så jag kör några stolpar här:

  • Rödvinssillen var helt fantastisk. Underbar smaksymfoni där jag tyckte mig skymta toner av både kanel och rödbeta.
  • Senapssillen, som är mångas favorit på julbordet, var godkänd men saknade lite spets i smaken för att gå hem hos mig.
  • Currysill brukar vara min favorit utan konkurrens, men på Sjömagasinet blev den en besvikelse. Allför mjäkig. Tyvärr.
  • Skagenröra var underbar, mild och krämig…
  • …men Västkustsalladen (visst kallades den så?) var ännu godare. Härligt fruktig med fikon och goda grejer.

Andra faktorer som självklart talar till Sjömagasinets fördel är förstås läget, lokalen och den fina inramningen. Bron som glittrar i bakgrunden, och en Tysklandsfärja som glider förbi utanför fönstret – det är mäktigt.

Tastecasting som företeelse är ett väldigt intressant koncept. Jag gillar det skarpt, men en liten observation är att vi svenskar tycks vara skraja för att gå på såna här tillställningar själva. Istället dyker små färdigformade klungor upp och slår sig ned vid borden, talandes sinsemellan och inte alltid så intresserade av att släppa in någon annan i konversationen.

Trots det var kvällens största behållning av social art. Jag hade nämligen turen att träffa en annan enstöring som vågat sig till Sjömagasinet: Prakash. Superduktig programmerare med företagarambitioner. Du kan nog förstå att han och jag hade mycket att prata om.

Supersillen

Den säljer som smör i solsken, Sturegallerians egen sill. Men så är den också inlagd i Bollingerchampagne, forellrom, cème fraich, gräddfil, finhackad purjolök och granatäpple.

Faktum är att en av killarna på Sturegallerian ringde mig häromdagen. I ett svagt ögonblick lovade han att försöka buda över ett smakprov till mig. Tyvärr har jag inte fått något, men jag är inte så förvånad. Det verkar som sillen säljer så bra ändå, och då behöver man inte fjäska med journalister.

Men jag blir sugen, det blir jag.

Och om du är sugen, och till och med råkar befinna dig huvudstaden, så ska du nog lägga på en rem. Första laddningen gick med racerfart, den andra är redan fullbokad. Nu håller man på med en tredje sats, och räknar med sillhysteri.

Men det här är schyssta snubbar. De vill att alla ska testa deras godsaker, och därför bjussar de även på receptet:

Recept på Sturesill (6-8 personer)

  • 3 dl matlagnings-Crème fraiche (34%)
  • 1 dl gräddfil
  • 210 g urvattnade sillfiléer
  • ½ finhackad purjolök
  • 1 dl torr champagne (i Sturesillen används Bollinger). Fungerar även med torrt, mousserand
  • vitt vin (till exempel Cremant från Alsace)
  • ½ granatäpple
  • 3 msk forellrom

Blanda crème fraiche och gräddfil tillsammans i en skål. Finhacka purjolöken och vända ner den lite lätt tillsammans med Crème fraichen och gräddfilen. Skär sedan de inlagda sillfiléerna i lagom stora bitar och lägg ner dem i skålen. Gröp ur och häll i halva granatäpplet, se till att endast få med kärnorna med frukten och inte det vita innerskalet. Låt även saften från frukten följa med. Häll på champagnen, den kommer att lägga sig som ett bubblande skum. Vänd sedan sakta och försiktigt med en sked så att syran från champagnen får jämn spridning. Avsluta med att lägga på forellromen och vänd runt blandningen mycket försiktigt så att rommen bevaras spänstiga och hela. Låt Sturesillen stå kylt och dra i 1-2 dygn, allra helst 2.

Sedär. Som sagt, man blir sugen. Men jag hinner inte till midsommar – det kanske blir ett senare projekt.

Frestelsen är stor

Läser om årets första färskpotatis. Skördad tidigare än någonsin. Kommer att säljas för cirka 500 spänn kilot, om jag inte fattat fel.

Och när jag läser vart det 55 kilo stora partiet sålts, rycker det till i mig. En av kunderna är nämligen Almö Livs, en Icabutik som ligger tio minuters bilväg härifrån.

Shit pommes frites! (Förlåt, jag kunde inte låta bli.) Ska man dra en repa och tjacka ett hekto till lunchen? En femtilapp kan det ju vara värt. Och lite gräddfil. Gräslök har jag ju i trädgården…

Fast sen fattar jag hur det ligger till. Patrik och Sanna, som äger affären, äger även krogen Salt & Sill på Klädesholmen.

Ska man få sätta tänderna i de här småknölarna, är det nog dit man får bege sig…