December är alltid lika hektisk. Jag skyller på det när jag nu ska förklara varför jag inte fått ur mig det här inlägget tidigare, trots att det nu hunnit gå typ fyra dagar sedan jag var på sillprovning på Sjömagasinet, Leif Mannerströms krog i Majorna i Göteborg.
Sillprovning var arrangerad av Tastecasting, en ganska nystartad sajt som jag skrivit om tidigare här på Salt.
Men tillbaka till måndagen som bjöd på en mycket intressant tillställning. Som alltid när man besöker en riktigt fin och välkänd krog, är förväntningarna högt ställda, och jag kände nog inte riktigt att Sjömagasinet nådde ända fram. Urvalet var det visserligen inget fel på…
…och allt smakade gott och var presenterat på ett snyggt och lockande sätt. Men det var ju det här med förväntningarna. Alltför många varianter för att jag ska räkna upp allt, så jag kör några stolpar här:
- Rödvinssillen var helt fantastisk. Underbar smaksymfoni där jag tyckte mig skymta toner av både kanel och rödbeta.
- Senapssillen, som är mångas favorit på julbordet, var godkänd men saknade lite spets i smaken för att gå hem hos mig.
- Currysill brukar vara min favorit utan konkurrens, men på Sjömagasinet blev den en besvikelse. Allför mjäkig. Tyvärr.
- Skagenröra var underbar, mild och krämig…
- …men Västkustsalladen (visst kallades den så?) var ännu godare. Härligt fruktig med fikon och goda grejer.
Andra faktorer som självklart talar till Sjömagasinets fördel är förstås läget, lokalen och den fina inramningen. Bron som glittrar i bakgrunden, och en Tysklandsfärja som glider förbi utanför fönstret – det är mäktigt.
Tastecasting som företeelse är ett väldigt intressant koncept. Jag gillar det skarpt, men en liten observation är att vi svenskar tycks vara skraja för att gå på såna här tillställningar själva. Istället dyker små färdigformade klungor upp och slår sig ned vid borden, talandes sinsemellan och inte alltid så intresserade av att släppa in någon annan i konversationen.
Trots det var kvällens största behållning av social art. Jag hade nämligen turen att träffa en annan enstöring som vågat sig till Sjömagasinet: Prakash. Superduktig programmerare med företagarambitioner. Du kan nog förstå att han och jag hade mycket att prata om.
Men det är ju inte riktigt rätt. Frågan är betydligt mer komplex än så, och Melkers beslut luktar mest politisk korrekthet. Flera viktiga torskbestånd är hotade, men långt ifrån alla.