Färs-farsen på Ica

Det har diskuterats förr här på bloggen om manuella charkdiskar. Då anförde jag ståndpunkten att jag tycker man klarar sig utan. Inte för att jag ogillar manuella diskar, men ur livsmedelssäkerhetssynpunkt.

Och nu har jag fått vatten på min kvarn. De missförhållanden som SVT:s Uppdrag Granskning avslöjat vid en handfull butiker i Stockholm är precis den typen av problem som uppstår, och som är nästan omöjliga att kontrollera ordentligt, när butikerna själva styckar och maler sitt kött.

Nu ska man förstås inte sätta ett automatiskt likamedtecken mellan chark- och delikatessdiskar, men ändå.

Och varför gör man egentligen såhär? Det kan finnas olika orsaker, men jag skrev om detta i vårt nyhetsbrev igår. Klicka på länken, så kan du läsa. Continue reading Färs-farsen på Ica

Traditioner

Ninni skriver om en jultradition i hennes familj: att barnen får frispel när det är dags för julfotografering.

Själv upptäckte jag igår att vi har en tradition i vår familj som ingen kände till, utom åttaårige sonen Legolas. Den går ut på att han ska vara pepparkaksgubbe i klassens luciatåg…

“Men, dina pepparkakskläder är alldeles för små”, försöker jag och IT-mamman. “Du kanske kan vara tomte istället?”

“Nej. Jag ska vara pepparkaksgubbe. Det är tradition, typ. Jag har alltid varit det.”

Vilket han inte alls har, bara så länge han kan minnas. Det vill säga de senaste två åren eller så. Han närmar sig raskt en och en halv meter och är nog längre än sin fröken. Hon är i och för sig ganska o-lång, som katten Findus hade sagt.

Men ändå: Pepparkakssviden är i storlek 110-116.

Ni fattar. Det här projektet är rökt. Varmrökt.

Men Legolas är en bestämd herre, så han drar på sig sviden och klämmer med viss möda fast den lilla mössan högst uppe på huvudet. Mellan byxlinningen och tröjans nederkant är ett glapp på cirka fem centimeter, ärmarna slutar en decimeter från handleden och byxbenen slutar mitt på smalbenet.

“Titta! Den passar!”, utropar han glatt och höjer armarna i en segergest. Då åker tröjan upp ett par decimeter till, så hela magen är bar.

Holy gingerbread. Britney Spears visar mindre hud i sin nya video.

Kan man köpa pepparkaksdräkter i storlek 152? Det låter inte troligt, men IT-mamman skickar ut sin mor på Mission Impossible. Hon hittar en dress i storlek 134 och ringer mig.

“Den ser rätt rymlig ut”, knastrar hon från sin mobil.

“Vad kostar den?”, undrar jag.

“199 kronor. Han får den av mig.”

Jaja. BNP måste ju hållas uppe. Och jag vill inte att min son ska bli anhållen för förargelseväckande beteende.

Utmanad – oh jä

Trulsa har utmanat mig! Att skriva en önskelista.

Jag som precis satt och läste en skitrolig bok om det japanska programmeringsspråket Ruby on Rails. Faktiskt helt sant. Jag har aldrig sett en sådan bok. Åtminstone inte om programmering. Talande rävar och andra helsjuka grejer.

Men nu var det önskelista, och det ska uppenbarligen gå till så här:

Så här gör ni: Skriv en önskelista med sju önskningar. Motivera dem, kort eller långt. Tagga sju bloggare som ska göra detsamma.

Och här är min lista:

  1. Tid för min familj. (Motivering överflödig, right?)
  2. Tid för mitt jobb. Det finns så mycket man skulle kunna göra. Om man hade tid.
  3. Tid att göra saker som jag själv gillar. Läsa, åka skidor, spela fotboll och annat skoj.
  4. Tid att skriva en bästsäljande roman som förändrar världen.
  5. En Home Makeover Light, där jag får vara Ty Pennington och där vi har tre månader på oss istället för en vecka. Inte för att jag längtar efter att skrika i megafon, men jag vill bestämma hur allt ska vara. Och egentligen gillar jag mitt hus, men det finns en uppsjö av små och medelstora saker som skulle behöva fixas. (Alternativ: en egen byggfirma.)
  6. Hm… Nu börjar det bli svårt. Men den där Lexusen med hybridmotor gillar jag.
  7. Nu börjar jag ju komma igång! Och då är det den sista. En stuga i Åre. Mitt i backen och med kamin, bastu och gott om plats.

Ja, det var ju inte det lättaste. Men så får det bli. Det kommer ju att bli fett, typ!

Och nu ska jag utmana sju bloggare. Här kommer de, men med ett förbehåll – bara om ni tycker det är kul! Det tyckte nämligen jag…

  1. IT-mamman (Hon står och tittar över min axel…)
  2. Bondhustrun
  3. Jessika
  4. Xtian
  5. Ozzy (värt ett försök, även om hon säger att hon lagt av.)
  6. Newton (could make a nice change from Belgian politics, right?)
  7. och sist men inte minst, dagens rookie: Raz. (Glöm inte att spana in hans sköna tavlor.)

Och nu säger jag det igen – read my lips – bara om ni känner för det.

En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.