…nu är det ju sommar igen? Häromdagen var det definitivt höst. Eller, som Lilla Larsson uttrycker det:
“Åh! Vilket asregn.”
Idag är det inget asregn, så långt ögat kan nå.
Fast det är rätt skönt, för igår hittade grannarna från Tröllhättan plötsligt på att vi skulle ha kräftskiva. Idag. Det blir nog kul. Fast rätt lugnt. Dels för att alla kidsen är med, dels för att jag ska upp på lördag morgon för att åka med mina fotbollskillar på en miniturnering hos min moderklubb ute på ön. Samma moderklubb har för övrigt en av Sveriges hetaste spelare just nu: Blåvitts Robin Söder. Däifrån gick han till klubben där jag numera är aktiv, och sedan hamnade han i IFK Göteborg.
Har jag skrutit om detta förut? Jag tror dig. Och jag kommer säkert göra det igen.
Om du är snäll, Amigo, så kanske du kan få komma hit och hälsa på igen nån gång. Du var så söt och god, och lite knaprig som många av dina andra ljusbruna bröder också är nuförtiden. Och du var bara lite lite salt. Salt som jag tycker så mycket om! Det vet du, min vän.