En ny reklamfilm från Arlas brittiska systerbolag. Den är rätt kul, men att slakta Guns ‘n Roses klassiker Paradise City på detta sätt, det är ju på gränsen.
Och sen är det ju detta med Anchor Butter. Visst, det är fina grejer, bra smör liksom. Säljs i stora mängder i Storbritannien. Men det sjuka med Anchor Butter är att det görs i Nya Zeeland, och fraktas sedan på båt tvärs över jordklotet. Det känns… lite konstigt, minst sagt.
Men reklamfilmen är som sagt lite kul:
…och nu finns faktiskt chansen! Nästa vecka kommer jag att hålla föredrag på två frukostseminarier, ett i Malmö och ett i Göteborg.
I Malmö, den 2 juni, kommer jag att prata om mat och sociala medier hos PR-byrån Grayling, om du vill komma och lyssna (och käka lite frulle, förstås) bör du dock anmäla dig rätt snart. Senast 28/5, antingen på Facebook (där kan du även läsa mer om seminariet) eller direkt via mejl till Grayling.
I Göteborg den 3 juni ska vi prata om Food Failures – matsatsningarna som gick åt skogen. Även här blir det frukost, och även här börjar det bli dags att anmäla sig – och även här (!) finns ett Facebook-event. Det går också fint att anmäla sig direkt via e-post till Jerlov. Seminariet hålls förresten i Jerlovs splitter nya lokaler på Korsgatan 24 i Göteborg.
Det vore superkul att träffas! Så häpp häpp – iväg och anmäl dig nu 🙂
Marabous chokladkakestrategi nuförtiden är ju tämligen kristallklar. Den stående frågan på utvecklingsavdelningen tycks vara: Vad kan vi hälla i?
I vissa fall funkar det utmärkt. Marabou Digestive är till exempel kanongott. I andra fall är det katastrof, som Marabou Sommar med små läbbiga jordgubbsbitar.
När det trillade ned ett smakprov på den senaste innovationen, Marabou Polka, i postboxen, skakade jag bara på huvudet med ett leende. What will they think of next?
Eftersom jag numera i stort sett avhåller mig från alla godsaker utom nötter, så har jag bara smakat två rutor Marabou Polka. Dessa två rutor smakade jag dock med desto större koncentration, för att kunna identifiera hur jag skulle formulera min sågning av produkten. Att det skulle bli en sågning var ju självklart…
Det var därför med stor förvåning som jag märkte att jag faktiskt gillade denna märkliga skapelse.
Riktigt mycket.
Den fick mig att associera till barndomens Marianne-karameller, med den där blandningen av karamellsötma, pepparmint och choklad. Men Marabou Polka har fått till balansen bättre, kanske beroende på att chokladen faktiskt är det första som landar på tungan medan Marianne har gömt det bästa på insidan.
Kommer jag att köpa igen? Nej. Men det beror inte på att den inte var god, utan att jag nu bestämt mig för att få ned mitt BMI till ett tvåsiffrigt belopp.