Tredje vinterdagen på raken. Snön ligger vit på taken och gnistrar ikapp med den klarblå himlen. Jag längtar bara bara bara till lördag, då vi sätter oss i bilen och styr mot Idre.
Då dimper det ned ett mejl i inboxen – Årets grillsås från svenska Kocklandslaget:
Såsen har smak av lingon och tranbär som mixats med en mild röksmak. Den verkar riktigt smarrig. Men tankar på att grilla känns just nu rätt avlägsna. Det skulle möjligen vara en grillkorv över en öppen eld i snön på fjället.
Bredbandet har frusit igen. Eller ja, inte överallt. Bara på vissa ställen, som såna jag måste komma in på jsut präxis nu.
Innan förfrysningen hann jag nämligen radera IT-mammans mejladress eftersom jag ska göra om den till en vidarebefordran. Nu kommer jag inte åt administrationen, och alla mejl till henne kommer i retur med budskapet: “User does not exist.”
Så käckt.
IT-mamman hade som vanligt bråttom iväg imorse. Något möte med skolchefen eller nåt sånt, tror jag. Försökte som vanligt stötta så gott det gick, genom att skrapa isen från bilrutorna, klä på Lilla Larsson, sätta henne i bilen och andra småsaker.
Curling, kallas det visst.
När de ger sig av, sätter jag mig vid köksbordet för att avsluta frukosten innan det är dags att skicka iväg Magic och Legolas till skolan.
Då slits dörren upp.
“Fem minus!”, hojtar IT-mamman och jag hör hur hon rotar efter en extra tröja till Larsson precis innanför dörren. När jag hunnit ut i hallen är hon borta igen.
Så jag sätter mig vid köksbordet för att avsluta frukosten innan det är dags att skicka iväg Magic och Legolas till skolan. Bläddrar i byns tidning, tar en mun kaffe.
Då slits dörren upp igen.
“Luffen!”, lyder krigsropet denna gång.
Visst katten. De ska ju på luffen idag! Inte så dramatiskt, typ 500 meter utflykt, men en sak är viktig: fika. Det spelar inte så stor roll vad det är, så länge det inte är tomt i ryggsäcken. Så nu vidtar en febril jakt på wafers, läsk och en ryggsäck. Det rafsar vi ihop på 34 sekunder blankt.
Curling var ordet.