Bert Karlsson vill att du ska hjälpa till att jaga matpriser. Han tycker att “…det går att pressa priserna utan att pruta på kvalitén.”

Jag vet inte om jag ska flabba eller lipa. Förmodligen både och. 

Du som läser den här bloggen då och då kan säkerligen ha trillat över någon liten passus där jag skrivit om matpriser. I så fall vet du att jag tycker svenskarna borde sluta klaga på att maten är för dyr. Gnället om dyr mat är nämligen den absolut viktigaste förklaringen till att vi har den mat vi har idag, med regelbundna avslöjande om fusk, skandaler, onödiga tillsatser och alla andra matrelaterade tråkigheter. 

Jag skulle kunna räkna upp hur många exempel som helst, men jag väljer ett, som de flesta fortfarande har färskt i minnet.

Jag säger Ica Maxi.

Jag säger köttfärs.

Jag säger Janne Josefsson. 

Behöver jag säga mer?

Nej, jag tänkte väl det. 

Berts egen karriär som matdebattör började med programmet Matakuten i TV4. Ett halvhjärtat försök att få lite snits på maten i svenska skolor. Tydligen lyckades Bert segla genom hela den upplevelsen utan att fatta ett skit. Utan att fatta att bra mat, med ordentliga råvaror och utan en massa onödiga tillsatser, faktiskt kostar pengar. 

Bert tror att det går att pressa priserna utan att pruta på kvalitén. Men är vi nöjda med kvalitén? Är Bert nöjd med kvalitén? Hela idén bakom Matakuten var ju precis den motsatta: kvalitén är för dålig. Och det gäller inte bara skolmaten, utan även maten i våra butiker. 

Berts satsning på att pressa priserna är ren och skär populism. Jag vet inte vad han tror att han ska uppnå med sitt utspel. Det gör mig bara trött, och lite ledsen. Tänk om Bert istället hade utnyttjat sitt inflytande till att kämpa för bättre mat -då hade jag slutit upp direkt.