De flesta svenskar gillar köttbullar, och det är inte särskilt konstigt att Mamma Scan, gubben Dafgård och katten Findus tillsammans med Ica, Coop och Axfood arbetat upp en mångmiljonmarknad för färdiga köttbullar. Den stressade nutidsmänniskan har liksom inte tid att stå och göra köttbullssmet, trilla köttbullar och sedan steka.
Men samtidigt är skillnaden i smak på industriköttbullar och hemgjorda ofta påtaglig, rentav himmelsvid ibland.
Men nu har något hänt: Coop Sverige har bytt leverantör och köper numera sina köttbullar från kompisarna i Konsum Värmland, som har en egen charkfabrik i Karlstad. (Hur kan Coop köpa från Konsum, det är väl samma sak? Nej, det är det inte i det här fallet, men den historien får vi ta en annan gång.)
De värmländska köttbullarna är, till både smak, form och utseende, det närmsta jag kommit en hemgjord köttbulle. Smaken är god, varm och pepprigt kryddig utan att för den skull vara så het att barnen flippar ur. Barnen gillar dem, jag gillar dem. IT-mamman älskar dem – barnen (och deras kompisar) tror ju att de är hemgjorda…
Det är nämligen något med själva köttbullens yta som ger den ett hemlagat utseende. Mamma Scans köttbullar och de andra industrivarianterna ser nästan svarvade ut, med en jämn och fin yta. De nya Coop-köttbullarna är lite knaggliga och egentligen ganska fula: som de blir när man gör dem själv!
QP med Wästgöta Kloster: Vilket slöseri med god ost. Tyvärr, men det här var inte något vidare värst. Kanske för att köket formligen dränkt hela anrättningen i ketchup och senap. Eftersom jag nyligen gjort ett ordentligt studiebesök i köket på en McDonald’s är jag lite förvånad. Jag vet ju att de har såna där mojänger som doserar ketchup, senap och majonnäs.