Blev precis uppringd av Plusgirot, som undrade jag verkligen behöver ett av mina konton (det används aldrig).

“Nej, verkligen inte. Det hade jag tänkt att avsluta”, svarar jag.

“Jamenvabra, då är vi överens – då ordnar jag det”, svarar kvinnan.

Vad hände? Jag behövde inte lyfta ett finger, en av alla punkter på att göra-listan suddade bort sig själv! Tur, för idag är inte effektiviteten på topp.

Sweet Jesus, jag blir exalterad. Måste nog ta mig en kopp kaffe.

Jag är visserligen inte lika snygg, men den här bilden beskriver rätt bra hur jag känner just nu:

De är inte så många längre. 23, för att vara exakt. Men det kommer ju en dag imorgon också.

Ok. Äntligen lite tid över att ta itu med alla saker som flyter omkring på mina två skrivbord. Beslutar mig för att först ta itu med det virtuella skrivbordet, det vill säga i datorn. I mitt mejlprogram (för övrigt ett måste för dig som använder Mac och Gmail) kan man märka mejlen med stjärnor och i mitt fall betyder stjärnan att mejlet kräver en åtgärd av något slag.

I stjärnmappen ligger alltid några mejl och slaskar, men nu har larmet gått. 51 stycken. Jag måste ta itu med detta. Nu. Metodiskt. Börjar med det översta.

Kör fast direkt.

ψψψ!!

Jag får helt enkelt satsa på Linje 2: avveckla med förnuft. Det vill säga: gå vidare till ruta 2.
Och sätta på kaffe.