Nu är det dags för en liten presentation av några andra personer som du kommer att stöta på ibland här på bloggen, nämligen min familj:
* Hustrun – Min käraste, som jag delat ljuvt och lett med sedan 1990. Hon är grundskollärare, men för närvarande tjänstledig för bland annat studier i Informationsteknologi.
* Magic – Vår förstfödde son, vars största passioner i livet är basket, Harry Potter och finska rockgruppen The Rasmus. Född 1996.
* Legolas – Nummer två i barnaskaran. Stor anhängare av leksaker från ett av Danmarks största företag, men gillar även Crazy Frog och Disneydags. Född 1999.
* Lilla Larsson – Senaste tillskottet i familjen. Gillar att åka cykel, dricka välling och se på tecknad film med Nalle Puh eller Pippi Långstrump. Namnet hämtat från Hasse&Tages gamla sketch om tågkupén med Herr Larsson som inte kan sova. Hon var nämligen inte så bra på det under en period. Född 2004.
Nu till synpunkterna på pastagratängen.
Hustrun tyckte den var jättegod.
Magic, som trots sin ålder har ett öppet sinne när det gäller kulinariska ting, tyckte också att den var god. Fast han petade bort vissa ingredienser.
Legolas, som har en skeptisk hållning till nyheter i matväg, fick gå från bordet efter någon timme. För då var det läggdags. Say no more.
Lilla Larsson provsmakade också, men var mer intresserad av något annat som hände just då.
Tro inte att jag tänker tråka ut dig med att beskriva vad jag äter till lunch varje dag. Jag lovar – ingen chans.
Men idag blev jag riktigt nöjd med min snabba, enkla och goda pastagratäng.
Nyttigt? Det beror nog på hur mycket du tar av varje ingrediens, men jag tyckte den kändes OK även om jag gödslade rätt friskt med prästosten.
Nåväl, här kommer något slags recept:
(Jag skriver inte några mängder, för det kan du variera nästan precis som du vill).
Pasta (Jag körde med Euroshopper-fusili, funkade fint)
Skinka (Gärna i strimlor eller tärningar så det blir lite att bita i)
Champinjoner (Om rika faster Gertrud kommer tar du färska. Jag tog en burk. Euroshopper igen…)
Äpple (Vi hinner inte plocka innan de faller ned på gräsmattan)
Tomatpuré
Ost (Inte allt för mycket, om du vill klara nyckelhålet.)
Salt
Peppar
Koka pastan, fräs skinka, svamp och äpple. Blanda alltihop med lite ost.
Sedan ned i en smord form, täck med mer ost och värm tills färgen ser juste ut.
Nej, det handlar inte om påssoppa i bemärkelsen påse-med-pulver-att-röra-ut-i hett-vatten, utan en helt ny variant i en så kallad ståpåse. En styv påse av plast eller plastliknande material som står upp. På facksnack kallas den här typen av förpackning doypack.
Det vanligaste användningsområdet hittills har nog varit för refill med flytande tvål och dylikt, men nu har Knorr kommit på att det går att hälla soppa i ståpåsen. Tanken verkar vara att soppan ska vara ett lyxigare alternativ till andra färdiga soppor, som företrädesvis säljs i konservburk eller tetra.
Jag och familjen har testat tomatsoppan, som är en av de fyra olika varianterna. Den är smaksatt med mascarpone och soltorkade tomater och riktligt god, faktiskt. Rejäla chunkiga tomatbitar och en krämig konsistens gör att soppan nästan kan passera för hemlagad.
Strö lite färsk basilika över, och servera med vitlöksbröd. Kanske ett glas vin till, så kan Knorr faktiskt bli “en del av fredagskänslan” som de påstår i sin reklam.
Det där fick jag INTE betalt för att skriva. Bara så du vet.
En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.
