“Nu börjar strax Parlamentet”, säger jag.
Hustrun går och plockar upp Lilla Larssons sådd för dagen: leksaker, kläder och böcker som ligger kringströdda över golvet. (Öppen planlösning är härligt, men inte avsett för tvååringar.)
“Men Nobelfesten då?”, frågar hon. Jag inser med viss fasa att det kanske finns en udd av allvar i förslaget. “Det är Mormors höjdpunkt”, fortsätter hon.
Wow. Detta kan bli en intressant dragkamp: Ett gäng uppklädda människor som äter middag kommenterade av Katarina Sandstrom, i ena ringhörnan. I den andra: Rött parti OCH blått parti. Nu måste jag tillbaka till TV:n.
I år har det varit ok, men jag har också varit fast i pepparkaksträsket. Fler än jag, skulle jag vilja säga. Minns en period när min lilla firma var fyra anställda på kontoret. Köpte första burken i mitten av november, den var slut på några dagar. Så höll det på, till runt Lucia nån gång. Då fick vi gå över till clementiner.
Signaturen Henke kommenterade mitt inlägg om Konsumbloggen där jag konstaterade att det är en kille som driver den populära bloggen, tvärtemot vad jag tidigare trott.
Henke undrar om jag är säker och svaret är ja, till 98 procent. Sådant är inte så svårt att ta reda på, Internet är fortfarande ganska öppet på många sätt. Men om Konsumbloggaren inte vill bli offentlig så respekterar jag det – jag har kanske redan sagt för mycket…
En blogg om mat, dryck och andra livsviktiga saker.
