Skrev ju häromveckan om Ahlgrens Rattar, som kommer ut i begränsad upplaga som en del av det stora jippot Rosa Bandet. Jag ondgjorde mig lite över att jag tyckte namnet var lite larvigt, men blev mycket brutalt överkörd av en enig majoritet i kommentarsfälten. En företrädesvis kvinnlig majoritet, dessutom.
Men vad smakar rattarna, egentligen?
Pytte tyckte de var goda, men si: det tyckte inte jag. De rosa rattarna från Ahlgrens har en konstig gräddig bismak som jag inte alls gillar. Dessutom saknar de helt den där fräscha lilla hinten av mynta som de vanliga bilarna har. Jag blev jättebesviken på rattarna. Så nu glömmer vi dom. Okej?
Nä du Stellan, vi kan nog inte glömma rattarna riktigt ännu 😉
Så här är det: Bilar smakar Bilar. Rattar smakar inte som Bilar. Rattar smakar illa. Fast det är ju inte det viktiga i sammanhanget. Jo, egentligen. Nu glömmer vi det här. Okej! 😀
Mina smaklökar är i och för sig inte att lita på just nu; jag är gravid och äter med förskräckande glädje en fantastisk massa skit hela tiden. Till mitt försvar ska sägas att jag bjudit ett par personer på rattarna och de gillade dem också.
NU kan vi glömma det här. Okej!
Hallåja era nötter! Rattarna smakar exakt likadant som vanliga rosa bilar. Ahlgrens har gissninsgvis varit för snåla för att utveckla ett nytt recept. Blir då lite komiskt när man skriver att de “vanliga bilarna” skulle vara godare…
Mynta? Mentol menar du väl?